Luften i Stockholm – hundra gånger bättre än på 60-talet

Uppdaterad 2018-04-18 | Publicerad 2018-04-09

Mitt i den infekterade debatten om miljözoner kommer nu beskedet:
Luften i Stockholm är bättre än någonsin i modern tid – hundra gånger bättre än på 1960-talet.
– Siffrorna går inte precis hand i hand med de politiska utspelen, säger Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör på miljöförvaltningen i Stockholm, till DN.

Regeringens beslut att säga ja till nya miljözoner har väckt starka känslor.

Många bilägare som investerat i en ny dieselbil, i tron att det var bättre för miljön, fick plötsligt veta att deras bilar skulle kunna förbjudas helt år 2022 om miljözonerna införs i framför allt Stockholm.

Och såg andrahandsvärdet sjunka som en sten.

Men dieselägarna är inte de enda som drabbas – en halv miljon bensinbilar kan förbjudas i hela eller delar av Stockholms innerstad redan år 2020.

Rekordlåga halter

Mitt i den infekterade och heta debatten kommer nu rapporten som många väntat på:

Årsrapporten ”Luften i Stockholm 2017”, från miljöförvaltningen i Stockholm.

Och resultaten i rapporten förvånar till och med dem som ligger bakom den:

• Luften i Stockholm har bara blivit bättre och bättre – och så bra som förra året har den aldrig varit i modern tid.

• Halterna av de flesta luftföroreningar har minskat kraftigt.

• År 2017 uppmättes rekordlåga halter av kvävedioxid, som främst kommer från dieselfordon, på flera av stadens gator.

• Den svenska miljökvalitetsnormen klarades på alla stadens gatustationer, utom på Hornsgatan.

• EU:s miljökvalitetsnormer för kvävedioxid klarades dock över hela staden – med marginal. Det är första gången sedan 2011.

Trängselskatt och dubbdäcksförbud

Även om Hornsgatan inte klarade den svenska miljökvalitetsnormen sjönk ändå medelvärdet för utsläpp av kvävedioxid där under året från 42,9 till 35,2. År 2000, var värdet 50,8.

– För bara 15 år sedan var Hornsgatan en av de värsta i Europa vad gäller föroreningar, men nu finns den inte ens med på listan över de 20 mest drabbade gatorna, säger Gunnar Söderholm till DN.

Enligt honom är luften i Stockholm i dag hundra gånger bättre än på 1960-talet.

Förklaringen till den renare luften är, enligt miljöförvaltningen, de allt renare fordonen.

Minskade industriutsläpp, utbyggnaden av fjärrvärme, renare bränslen, miljöbilar, trängselskatt och dubbdäcksförbud har också bidragit till att luften blivit allt bättre i Stockholm – något som dock motverkas av allt fler dieselbilar och lätta lastbilar i staden, skriver utredarna i rapporten.

Hur mycket av förbättringarna 2017 som var en vädereffekt – som att det blåste mycket – vet man inte ännu.

”Folk dör av det här”

Men rapporten lär ge nytt bränsle åt den heta debatten om miljözoner i Stockholm.

Behövs de verkligen om luften redan har blivit så mycket bättre?

Enligt Miljöpartiets Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholm, som har väntat på rapporten, är svaret inte oväntat ja:

– Rapporten visar att det var bättre värden för kväveoxider i luften i Stockholm förra året och det är ju bra, säger han.

– Tyvärr visar den samtidigt att en av orsakerna troligen är att det blåste mer 2017, så man kan inte veta om vi långsiktigt verkligen har fått värdena. Vi hade ett sådant år 2011 och sedan har vi legat över hela tiden.

– Eftersom miljözonerna tar bort äldre bilar, från 2009 och bakåt, i första steget, innebär det att vi får bort de värsta utsläppskällorna och då kan vi få ned halterna kraftigt, så att folk inte dör av det här.