Decemberchocken för Norge – därför klarar Sverige omikron bättre
Uppdaterad 2021-12-14 | Publicerad 2021-12-13
I Norge pekar kurvan brant uppåt när det kommer till inläggningar på sjukhus, men Sverige verkar klara omikronsmittan mycket bättre – än så länge.
Flera experter tror det kan bero på att Sverige haft stor smittspridning tidigare, och därför har viss immunitet.
– Vi hade mer samhällssmitta då, och det kanske vi får betalt för just nu, säger virologen Niklas Arnberg.
Smittosituationen i grannlandet Norge ser mycket dyster ut, och förra veckan slog de smittorekord varje dag.
Om man räknar bort små länder som Andorra, Färöarna och San Marino har Norge just nu den kraftigaste ökningen av smittofall av covid-19 i Europa.
På måndagen rapporterade landet att 358 personer vårdas för covid-19 på landets sjukhus, vilket är det högsta antalet sjukhusinlagda hittills under pandemin. Det är en ökning med 27 personer, jämfört med i igår söndag.
– Det är svårt att säga varför det inte sprids lika mycket, men omikron kan ha kommit in tidigare i Norge och Danmark. Kanske har omikron fått fäste på grund av att de haft fler superspridarevents tidigt. Det kanske beror på slumpen, säger Niklas Arnberg, som är virolog på Umeå universitet.
Hög smittspridning ger utdelning nu
Även i Sverige ökar antalet sjukhusinläggningar och det finns ett visst tryck på vården.
Men jämfört med våra nordiska grannländer har vi än så länge klarat oss ganska bra, när det kommer till antalet inlagda på sjukhuset.
Flera experter tror att en av anledningarna kan vara att Sverige drabbades förhållandevis hårt i början av pandemin.
– En förklaring kan vara att vi har haft en omfattande smittspridning tidigare och att det finns en större andel unga som ännu inte vaccinerats, men som har immunitet nu, säger forskaren Emma Frans.
Flockimmunitet per definition innebär att smittan inte tar sig in i befolkningen. Dit har vi inte nått, och kommer troligtvis heller inte att nå. Men någon form av immunitet har vi, menar den före detta statsepidemiologen Johan Giesecke.
– Vi är mer än en miljon svenskar som bevisligen har haft infektionen. Där ligger den stora immuniteten, säger han.
Sverige har inte haft ”kosläppskänsla”
Virologen Niklas Arnberg instämmer kring immuniteten i befolkningen, och tillägger att det också kan bero skillnaden i väderlek. För även om det varit kallt i Sverige kan det ha varit ännu kallare i Norge, vilket inte bara gör att smittan sprids mer inomhus, utan också minskar vår motståndskraft.
– Virus transporteras längre i luften när det är kallt. Och våra slemhinnor, som funkar som barriärer mot virus, blir tunnare och sämre när det är kallt ute och torrt inomhus.
En annan förklaring kan vara att Sverige aldrig stängt ner helt. När restriktionerna lättade blev skillnaden förhållandevis inte lika stor i Sverige, jämfört med i våra grannländer som haft striktare åtgärder.
– Man kan också tänka sig att vi har haft mindre hårda restriktioner, vilket också kan påverka folks beteende. I Sverige har vi inte haft en lika påtaglig ”kosläppskänsla” när samhället öppnat mer. Folk har festat här också, men kontrasten har inte varit lika stor som i andra länder där man inte kunnat gå ut på samma sätt, säger Emma Frans.
Flera vaccinerade på sjukhus: ”Naturligt”
Den senaste forskningen om omikron-varianten pekar fortfarande på att viruset sprids snabbare, men verkar vara mildare i sina symptom. Mycket pekar också på att vaccinet ger skydd mot både svår sjukdom och död.
Men samtidigt kommer alarmerande rapporter om att flera på iva har både två och tre vaccindoser.
– Det är naturligt, eftersom det är långt fler som vaccinerat sig än de som inte gjort det. Och, den relativa andelen svårt sjuka och inlagda på iva är betydlig lägre i gruppen som vaccinerat sig jämfört med de som inte vaccinerat sig, säger Niklas Arnberg.