Du har sett ”Don’t look up” – men när kommer ”kometen”?

Uppdaterad 2023-12-22 | Publicerad 2022-01-15

Du har sett ”Don’t look up”.

Du har – om du inte är redaktör på SVT:s Morgonstudion – insett att den handlar om den hotande klimatkrisen.

Nu undrar du: När kommer vår ”komet”?

Det kan jag berätta.

”We’re all gonna die!”, skriker forskarstudenten Kate Dibiasky i klimatkatastrof-satiren ”Don’t look up”.

Filmen har varit omtalad ett tag nu – en stor komet närmar sig jorden, mänskligheten har sex månader på sig att göra något, men väldigt lite händer. Varken media eller de styrande tar hotet på allvar. Den kommande katastrofen skämtas bort i tv:s morgonshower.

Metaforen har varit uttalad och uppenbar från början – det handlar om klimathotet .(Därför fick SVT:s Morgonstudion viss uppmärksamhet när de tog in en riktig astronom som fick bedöma riskerna med ett verkligt asteroid-nedslag.)

Leonardo DiCaprio som Dr Randall Mindy och Jennifer Lawrence som Kate Dibiasky i en scen från omtalade filmen ”Don't Look Up”.

Filmen har hyllats för sin träffsäkerhet, men också kritiserats: Dels för att den raljerar över dem den borde försöka vända sig till, men också för att den förenklar klimatfrågans komplexitet.

För det kommer ingen planetdödare. ”Vi” kommer inte alla att dö. Inte vi och inte nu.

Når 1,5 grader 2033

Vår ”komet” ser helt annorlunda ut, och den kommer att få helt andra effekter – likafullt är den på sätt och vis på väg.

Häromdagen lade klimatforskaren Zeke Hausfather ut en graf på sitt Twitter-konto över de senaste årens temperaturstegring – där han också drog ut linjen över uppvärmningens framtida bana.

”Om uppvärmningstakten fortsätter”, skrev Zeke Hausfather, ”kommer vi att passera 1,5 grader 2033 och två grader 2059.”

Ungefär samma bedömning gör FN:s klimatpanel IPCC: Med nuvarande uppvärmningstakt passeras 1,5-gradersmålet under tidigt 2030-tal.

Vad innebär det här?

Jo, i spannet mellan 1,5 och två grader öppnar vi dörren för en mängd obehagliga scenarier att bli verklighet.

Förutom det vi redan har fått en försmak av, som mer extremväder med värmeböljor och kraftig nederbörd, finns här kritiska trösklar som riskerar att klivas över.

Konsekvenserna vid 1,5 grader

Att ekosystemet bryter samman i Amazonas är en sådan, eller att isen i Arktis försvinner sommartid. Det är två tipping points av gigantiska snitt, som var och en för sig kan bidra till att höja temperaturen med åtskilliga tiondelar. Och även om vi lyckas hålla uppvärmningen på 1,5 grader, så kommer en tredjedel av isen i Himalayas glaciärer att smälta bort.

En av de mest långtgående konsekvenserna är att när vi passerar 1,5 grader riskerar de stora istäckena i Antarktis att destabiliseras, menar IPCC.

En del forskning visar att tröskeln för oåterkallelig förlust av det Västantarktiska istäcket, som håller tillräckligt med is för att kunna höja havsnivån med mer än tre meter, sannolikt ligger mellan 1,5 och två grader.

Det är de här insatserna vi spelar med när vi närmar oss gränsen. I värsta fall är alltså ”kometen” bara elva år bort. För oss blir det dock ingen sista måltid som i avslutningen av ”Don’t look up” – de värsta konsekvenserna förpassar vi med varm hand till kommande generationer.

Och allt hopp är förstås inte ute. I IPCC:s mycket låga utsläppsscenario, känt som SSP1-1.9, når jorden 1,5 graders uppvärmning under några decennier, för att sedan sjunka tillbaka i slutet av seklet.

Skräckscenarier osannolika

Det kräver dock att vi snabbt minskar utsläppen till netto-noll. Det kräver också att vi i stor skala suger ut koldioxid ur atmosfären. Alla andra scenarier leder till ytterligare global uppvärmning efter att vi nått 1,5 grader.

För ett tiotal år sedan var skräckscenarier kring en uppvärmning på upp till fem-sex grader inte osannolika. De utfallen känns numera inte alls troliga – det senaste decenniet har klimatpolitiken skärpts i flera avseenden.

Men framtiden är osäker, både när det gäller klimatets känslighet och olika återkopplingseffekter. Vi kan inte utesluta en värld där temperaturen stigit tre, fyra grader vid seklets slut.

Då är de flesta av oss borta, men effekterna av de beslut vi fattar står redo att träda in på scenen.

Det är först då ”kometen” kan slå till med full kraft.

Här finns senaste nytt om klimatet – varje
dag