Problem när väljarna inte vet hur vården styrs

Hälso- och sjukvården hamnar i topp när svenskarna ska lista sina viktigaste valfrågor. Trots det är det många som inte vet att det är rösten i regionvalet som väljer hur vården ska styras.

– Det försvårar ansvarsutkrävandet, säger Anders Lidström, professor i statsvetenskap.

Över 60 procent av svenskarna tycker att sjukvården är den viktigaste valfrågan. Det visar bland annat undersökningar från Novus som görs regelbundet. Men det är färre än hälften som vet att det är regionerna som har ansvaret för hälso- och sjukvården och att det är regionpolitikerna som har den främsta makten.

– Det är känt sedan tidigare att landstingen var förhållandevis okända för medborgarna. Att döpa om dem till regioner tycks inte ha ändrat detta, säger Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Fokus under pandemin

Han har forskat kring regional och urban politik och pekar på att det blir ett demokratiskt problem.

– Hur ska väljarna kunna utkräva ansvar av sjukvårdspolitikerna om de inte vet att dessa huvudsakligen finns i den egna regionen?

Sjukvården och äldreomsorgen hamnade i stort fokus under pandemin när vaccinationer, vårdplatser och tillgång till intensivvårdsplatser var heta ämnen. Därför är Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap, även han vid Umeå universitet, förvånad.

– Jag hade nog trott att den här valrörelsen skulle vara annorlunda eftersom vård och omsorgsfrågor har blivit så blottade under pandemin. Att kommunerna ansvarar för äldreomsorgen och regionpolitikerna för sjukvården har blivit mer tydligt.

Han har i sin forskning främst tittat på relationen EU-politik och nationell politik och menar att det finns likheter med regionpolitik som en bortglömd politisk nivå.

Hälften vet inte

Enligt en undersökning som gjordes av Novus på uppdrag av SVT i mars var det 47 procent av de tillfrågade som svarade att regionerna ansvarar för sjukvården. Det är alltså rösten i regionvalet som har den största betydelsen för hur sjukvården kommer att styras de kommande fyra åren.

Varför det ser ut så här har tre huvudsakliga förklaringar enligt Magnus Blomgren. En är att det under en valrörelse blir stort fokus på rikspolitiken. Det är rikspolitikerna som gör utspel och det är den medierna rapporterar om eftersom det är där dramatiken ligger. I slutänden blir det svårt för väljarna att greppa de olika nivåerna.

– Jag skulle tro att det är ett samspel mellan vad partierna vill, hur medier rapporterar och hur väljarna förmår fokusera, säger han.

Samtidigt som pandemin fick vård- och omsorgsfrågor att bli framträdande kan just den perioden har bidragit till att grusa uppfattningen om vem som egentligen styr. Under en lång tid var regeringen och myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen väldigt tydliga aktörer och delar av sjukvårdsfrågorna centraliserades plötsligt under krisen.

– Det har funnits ett behov från regeringen att markera att man tar ansvar för situationen och från oppositionen att man har en övergripande politik för att hantera problematiken. Det har säkert kunnat uppfattas som att det är en nationell angelägenhet i första hand, säger Anders Lidström.

Politiker pratar riks

Björn Kullander, som arbetar med demokratifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), är av uppfattningen att regioner och kommuner är bra på att informera medborgarna om sina verksamheter och ansvarsområden

– Det är många faktorer som bidrar till att det ser ut så här. Dels hur regionernas och kommunernas egen information når ut men också hur den beskrivs i medier. Och självklart hur politikerna kommunicerar. Många politiker på riksnivå pratar även om de frågor som regioner och kommuner ansvarar för, som vård och skola, då är det inte alltid lätt för väljarna att veta var ansvaret ligger, säger han.