Högre svensk EU-rabatt i nytt bud

Av: TT

Publicerad:

Det blir 390 miljarder euro att fördela i bidrag från återhämtningsfonden till drabbade EU-länder, enligt det nya kompromissförslaget från rådsordförande Charles Michel.

I långtidsbudgeten föreslås Sverige få över tio miljarder i rabatt på EU-avgiften per år, mer än i tidigare förslag.

– Sista stegen är de svåraste, varnade Michel strax före det att han lade fram sina kompromissbud till de 27 EU-ledarna på fjärde dagen av EU-toppmötet i Bryssel. Han hoppas ändå på en uppgörelse.

Men frågan om att villkora EU-pengar med krav på att följa grundläggande rättsprinciper seglar nu upp på allvar. I det senaste budet står tidigare skrivningar, vad det verkar, kvar med något kortare tillägg.

– Vi har arbetat väldigt hårt och det här förslaget är frukten av en massa kollektivt arbete med alla ledarna och deras medhjälpare, säger Michel som tillägger att han är "övertygad om att en uppgörelse är möjlig".

Spänning råder främst kring förslagen om pengafördelning i coronastödet samt principerna på rättsstatssidan.

Stefan Löfven i Bryssel under måndagen.
Foto: Johanna Geron / TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven i Bryssel under måndagen.

Ungern och Polen

Kring det sistnämnda är det Ungern, men även Polen, som har störst invändningar. Frågan handlar om huruvida EU-stöd ska kunna stoppas av de andra medlemsländerna om ett land inte lever upp till kraven på rättsstatsprinciper i hanteringen av projekt och pengar. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har hotat med veto mot allt vad sådana skrivningar heter, vilket skulle kunna stjälpa hela lasset. Det vill säga försöken att enas om budget och återhämtningspaket efter coronakrisen.

Orbán satt inför måndagskvällens omstart i ett separat möte, initierat av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, med de länder som driver frågan om rättsstatsprinciper hårdast: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Österrike, Belgien och Luxemburg.

Foto: Olivier Matthys / TT NYHETSBYRÅN
Frankrikes president Emmanuel Macron i Bryssel på måndagen.

"Sista sträckan"

Såväl Merkel som Frankrikes president Emmanuel Macron och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez kom till toppmötesbyggnaden vid relativt gott humör.

– Jag inleder dagen med en stark beslutsamhet om att göra framsteg, sade Macron på väg in.

– Det var klart att det skulle bli otroligt tuffa förhandlingar, som kommer att fortsätta i dag. Men exceptionella lägen kräver exceptionella ansträngningar. Det har vi levt upp till hittills och jag hoppas att vi ska ta oss igenom den sista sträckan, sade Merkel.

Ja till bidrag?

Länderna börjar närma sig varandra vad gäller storleken på det återhämtningspaket som ska hjälpa drabbade EU-länder att lyfta sig efter coronakrisen. Kompromissbudet i fredags, vid mötets inledning, var 750 miljarder euro, varav 500 skulle gå ut som bidrag och resten som lån.

Michels bud för andel lån landar på 390 miljarder och 360 i lån.

Sverige och övriga länder i den krets som motståndarna kallar snåljåparna – Österrike, Nederländerna, Danmark samt Finland – har gått från att vara helt emot bidrag till att vara på väg att acceptera en summa i den storleken. Men i utbyte kräver de skrivningar om rättsprinciper samt bevarade rabatter på medlemsavgifterna.

Ändrat läge

Sverige ville länge att allt skulle ges som lån till de coronadrabbade. Men i söndags svängde man tillsammans med de övriga bidragskritiska länder, i Sveriges fall efter kontakter med riksdagens EU-nämnd.

För att Sverige ska kunna få andra viktiga delar är det nödvändigt att ta det steget, förklarade Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos statsminister Stefan Löfven (S) och EU-minister Hans Dahlgren sent i söndags.

Men allt hänger fortfarande på helheten. Inte minst rabatterna på medlemsavgiften, förutom rättsprinciper för EU-stöd samt klimatsatningar.

I måndagens bud ökar den svenska rabatten med 236 miljoner euro per år, till 1 069 miljoner. Det motsvarar över tio miljarder per år. Den svenska EU-avgiften kommer ändå att öka, räknat i miljarder kronor eftersom den budget som medlemsavgifterna ska finansiera föreslås växa.

Danmark, Österrike och Nederländerna föreslås också få ökade rabatter.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN