”Fler poliser” inte det viktigaste för poliserna själva

Kommer först på femte plats

Publicerad 2022-08-24

Avskaffa straffrabatter och utvisa fler.

Det är polisernas favoritförslag mot brottsligheten, enligt en ny undersökning.

– Jag är inte förvånad, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

Brottsligheten är väljarnas viktigaste valfråga, enligt en färsk rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Detta är första valrörelsen som frågan är i topp sedan 1979.

Sverige går mot ett rekordår när det kommer till dödsskjutningar, och det kampanjas friskt kring att komma åt brottsligheten. Magdalena Andersson (S) ska ”vända på varje sten” och Ulf Kristerssons (M) devis är ”Nu får vi ordning på Sverige”.

Polisförbundet har beställt en Novus-undersökning där medlemmarna fått svara på vilka politiska förslag som de anser är nödvändiga, och inte nödvändiga, för att trycka tillbaka brottsligheten.

Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

– Vi ser att det kommer många kriminalpolitiska förslag från politikerna. Då tycker vi att det är viktigt att man lyssnar på professionen, och de poliser som trots bristande resurser och med en allt mer komplex brottsutveckling jobbar för att skapa ett tryggare samhälle, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

Längre straff, fler utvisningar

De fyra förslagen som anses viktigast handlar alla om att dömda brottslingar måste bort från gatorna under längre tid än vad som sker i dag.

  • 73 procent av de som svarat vill ta bort ”mängdrabatten”, så att längre straff utdöms vid flerfaldig brottslighet.
  • 66 procent vill avskaffa automatisk frigivning efter två tredjedelar av straffet.
  • 64 procent vill avskaffa ”ungdomsrabatten” för de som fyllt 18 år.
  • 64 procent vill utöka utvisningen av utländska medborgare som döms för brott.

Man tycker att påföljden måste stå i bättre proportion till vad brottsoffer utsätts för och vilken skada samhället lider, enligt Lena Nitz.

– Vi har en frustration från våra medlemmar över att man ser dels grovt kriminella brottslingar, men även personer som begår mängdbrott i mängder om jag uttrycker mig så, som snart är ute på gatorna igen, säger Lena Nitz.

När det kommer till unga brottslingar vill 60 procent stärka samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamheter. Och 53 procent vill ändra sekretesslagstiftningen så det blir lättare att få och ge information mellan olika samhällsaktörer.

– När polisen väl kommer in i bilden är det ju ofta ”för sent”. Och det är tyvärr inte lika stort fokus på brottsförebyggande arbete, även om det blivit bättre nu. Det är viktigt att olika samhällsaktörer också tar sitt ansvar i det brottsförebyggande arbetet, polisen kommer inte själva kunna lösa den problematik som vi ser i dag.

De senaste åren har mycket det varit mycket fokus på att poliserna måste bli fler, både från politiken och poliserna själva. I en snarlik undersökning som Polisförbundet gjorde 2019 kom ”fler poliser” på andra plats. Nu är det den femte viktigaste frågan.

Lena Nitz understryker att det fortfarande är en mycket viktig fråga, men tror att anledningen till att frågan dalat är att det redan fattats beslut om att poliserna ska bli fler.

– Då tror jag att man istället lägger fokus och prioriterar de förslag som man skulle vilja ha beslut på. Det tar ju sin tid för alla politiska beslut att nå verksnivå.

På torsdag är det ”Polisens dag”. Polisförbundet arrangerar en heldag på Kulturhuset i Stockholm, där bland annat partiutfrågningar står på agendan.

Polisförbundet har även ställt frågan vilka politiska förslag som man inte bedömer är nödvändiga. Att låta poliser bära tjänstevapen på ledig tid anses allra mest onödigt. Därpå kommer förslag om att komplettera arbetskåren med poliser som fått kortare utbildning, och att införa beredskapspolis.

Fjärde mest onödigt är förslaget om att införa visitationszoner, enligt undersökningen.

Vad finns det för argument mot att införa såna, inom poliskåren?

– Det är inget vi kan utläsa utifrån den här undersökningen. Men det vi hört tidigare är främst två orsaker. För det första – de anser att de redan har verktygen som behövs för att kunna visitera vid behov. Det andra är att visitationszoner har så starkt symbolvärde. Och det jag ofta hör är att man tycker att det riskerar att förstöra det viktiga relationsbygget som behövs för att motverka brott, och rekrytering till gängen, på lång sikt, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

ANNONS