Stor seger för Trump – trots protesterna

Av: Emelie Svensson

Publicerad:
Uppdaterad:

WASHINGTON. I natt blev det klart – senaten har röstat fram den konservativa domaren Amy Coney Barrett till USA:s Högsta domstol.

Utnämningen är en storseger för Republikanerna och president Trump, med endast åtta dagar kvar till valet.

Demokrater fasar att utnämningen hotar aborträtten, miljontals amerikaners sjukvård – och hela valutgången.

Republikanerna har åstadkommit en av de snabbaste nomineringsprocesserna i modern tid:

Amy Coney Barrett, 48, bekräftades i natt som den nionde domaren på USA:s Högsta domstol, endast en vecka kvar till valdagen.

Därmed får domstolen en konservativ övervikt – i årtionden framöver, med sex konservativa domare på bänken, mot tre liberala.

Demokrater och republikaner har fört en bitter strid de senaste veckorna kring utnämningen den nya domaren. Senatorerna röstade som väntat: 52 mot 48 röster, nästan helt enligt partilinjerna, med endast en senator – republikanen Susan Collins från Maine, som röstade mot Barretts utnämning. 

Inför senatens omröstning samlades hundratals människor nedanför Högsta domstolens trappor. I folkmassan bubblade det av känslor. En grupp bad för den blivande domaren, andra skrek argument mot varandra.

Lucinda Rosen, 17, står längst fram med ett plakat, tillsammans med sin pappa. Hon säger att bekräftelsen av Amy Coney Barrett är ett hot mot hela USA:s demokrati.

– Jag tror att hon kommer att underminera rätten till sjukvård och kvinnors rätt till sina egna kroppar. Som gay är jag rädd att homosexuellas rättigheter kommer att inskränkas med konservativ majoritet på domstolsbänken, säger Lucinda Rosen, som har kört i fyra timmar för att vara på plats och protestera.

Lucinda Rosen, 17, med sin pappa.
Foto: PONTUS HÖÖK
Lucinda Rosen, 17, med sin pappa.

Många konservativa

Många liberala väljare är likt Lucinda Rosen bekymrade över vad som kan hända när Amy Coney Barrett nu intar en av landets mäktigaste positioner.

Högsta domstolen har tidigare fattat historiska beslut som format USA. Nu fasar demokrater att frågor som sjukvårdsreformen Obamacare, aborträtten – och till och med hela valutgången kan stå på spel.

– Aldrig förr har man godkänt en ny domare till Högsta domstolen mitt under ett val, där 60 miljoner amerikaner redan har röstat. Vi vet att Trump inte lär acceptera valutgången om han förlorar – han vill att valet ska avgöras i domstol. Med ytterligare en konservativ domare är jag orolig över att han kommer stjäla valet, säger Lucinda.

Intill henne står kvinnor i röda kåpor, klädda som karaktärer ur serien ”Handmaid’s tale”. En symbol för kvinnoförtryck, eftersom de fruktar att USA:s nationella aborträtt är hotad.

– Vi vill göra ett dramatiskt intryck, för att lyfta vad som kan hända med kvinnors kroppar om vi låter domstolar styras av religiös tro. Kvinnor kommer tvingas göra illegala aborter på bakgator igen, säger Katheryne Johnson, 31.

Foto: PONTUS HÖÖK
Kvinnor protesterar iklädda röda kåpor som karaktärer i serien ”Handmaid’s tale”.

Hoppas på färre aborter

På plats finns också ivriga abortmotståndare, som Terrisa Bukovinac, 39, som åkt över hela landet för att vara där när den nya domaren röstas fram. Hon håller en megafon och ropar: ”Vi är generationen som ska avskaffa aborter!”

– Jag ser mig som liberal och ateist. Men jag vill ändå att Barrett får en plats på Högsta domstolen – jag tror att hon kan vara en av de som river upp abortlagen Roe v. Wade. Hennes inflytande kommer att bli enormt viktigt – vi måste rädda alla liv, säger hon.

Foto: PONTUS HÖÖK
Terrisa Bukovinac, 39.

Amy Coney Barretts bekräftelseprocess är en av de snabbaste som genomförts i modern tid i USA. Det har bara gått lite mer än en månad sedan den liberala ikonen och domaren Ruth Bader Ginsburg gick bort, och snart stod det klart att Trump skulle nominera en ersättare – trots Ginsburgs sista önskan om att det skulle ske efter valet.

Foto: Patrick Semansky / TT
Ruth Bader Ginsburg.
Foto: PONTUS HÖÖK
En kvinna utanför Högsta domstolen lägger ut skyltar med olika budskap på marken.

Demokraterna är rasande – de vill att den som vinner presidentvalet ska fylla vakansen på domstolsbänken. Dessutom minns de väl hur Republikanerna blockerade Obamas nominering till Högsta domstolen år 2016, med argumentet att presidenter inte ska utse en domare under valår.

Då var det åtta månader kvar till valdagen. Nu har många republikaner tvärvänt, och bekräftar Barrett – med endast åtta dagar kvar till valdagen. Aldrig tidigare har en nominering till Högsta domstolen godkänts så nära ett amerikanskt val.

Demokraterna har försökt med olika fördröjningstaktiker för att platsen inte ska tillsättas, och de anklagar Republikanerna för att forcera en illegitim nomineringsprocess på rekordkort tid.

Foto: Stefani Reynolds / TT
Amy Coney Barrett.
Foto: PONTUS HÖÖK
En kvinna ligger på marken och ber utanför Högsta domstolen.

För många republikaner är faktumet att Trump har utsett tre konservativa domare till Högsta domstolen det viktigaste han har åstadkommit under hela sin tid i Vita Huset.

Republikaner vet också att utnämningen är populär bland deras kärnväljare, vilket är särskilt betydande när partiet nu kämpar med näbbar och klor för att behålla majoriteten i senaten i årets val.

Terrisa Bukovinac som står utanför Högsta Domstolen, kommer fortsätta visa sitt stöd för Amy Coney Barrett under resten av kvällen. Hon förstår att andra liberaler är oroliga över att utnämningen gått för fort fram, säger hon.

– Jag kan inte säga om det är en rättvis process eller inte, jag förstår att det är en känslig fråga. Men oavsett vill jag att Amy Coney Barrett blir utsedd.

Lucinda Rosen tror inte att demonstranternas närvaro utanför Högsta domstolen kommer göra skillnad, men hon vill ändå stå upp för sig själv och visa att utnämningen inte är okej.

– Det är svårt att bara sitta vid sidlinjen och inte försöka göra något åt det, säger hon.

Strax efter omröstningen hölls en ceremoni med Donald Trump och ytterligare drygt 200 gäster utanför Vita Huset, där Amy Coney Barrett svors in som domare.

– Det är en domares uppgift att motstå hennes politiska preferenser, sa hon, och tillade: 
– Jag kommer att göra mitt jobb utan någon rädsla eller favör.

PODD USA-valet: Kan man lita på mätningarna?

Aftonbladet Daily med experten Karin Nelsson.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN