Diabeteskomplikationer för miljarder varje år

Komplikationer av typ 2-diabetes kostar samhället över sju miljarder kronor varje år. Det visar världens största studie av diabeteskomplikationer.

Med små insatser kan man enligt forskarna spara hundratals miljoner.

Forskarna har följt närmare 400 000 svenskar som har typ-2 diabetes. Via olika register har de kunnat kartlägga patienternas komplikationer av sjukdomen och vilken effekt den får både på sjukhusekonomi och på samhällsekonomi.

Studien har i dagarna presenterats på den europeiska diabetesorganisationen EASD:s årliga kongress och i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

– Vad som gör den här studien unik är att vi har tagit med alla patienter i hela Sverige. Och vi har följt dem i 20 år. Det är den enda studien i sitt slag som är så stor och omfattande, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet.

Kopplat till komplikationer

I studien kan man konstatera att en fjärdedel av den totala sjukfrånvaron för personer med typ 2-diabetes kan kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar en kostnad på 4,9 miljarder kronor per ett år.

– Vi var överraskade själva att det var en så stor komponent från den förlorade produktionen, säger Johan Jendle.

Därtill kommer kostnader för sjukhusvård av komplikationerna till följd av sjukdomen som står för 2,5 miljarder kronor. Bland de komplikationer som har samband med sjukdomen märks stroke och njursjukdomar. Totalt har forskarna studerat 21 olika komplikationer kopplade till typ 2-diabetes.

Totalt handlar det om över 7 miljarder kronor om året som komplikationerna kostar samhället. Men med förebyggande insatser anser forskarna att man kan minska kostnaderna.

– Minskar man komplikationerna med så lite som fem procent kan vi spara samhället 300 miljoner kronor per år, säger Johan Jendle.

Bristande samordning

Han förklarar att ett problem handlar om en bristande samordning mellan olika kostnadsställen.

– Man tittar till exempel på vad behandlingen med ett läkemedel kostar under en budget. Men man tar inte hänsyn till andra aspekter, till exempel kostnaden för komplikationer som uppstår tio år senare.

Enligt Johan Jendle kan det också handla om att använda nyare läkemedel och att tydligare satsa på förebyggande insatser.

– För mig är det oerhört viktigt att man inte bara kan göra en sak. När man behandlar diabetes ska man inte bara sänka blodsockret. Man måste också titta på att sänka blocktryck, blodfetter och framhålla man ska sluta röka, äta bättre och motionera mer. Det finns inga snabba genvägar.