Protester belyser korruption i Bulgarien

Trots demonstranternas krav på premiärministerns avgång efter korruptionsanklagelser, vägrar Bulgariens regeringschef att ge upp. I stället har han föreslagit en grundlagsändring – i ett försök att köpa sig tid, enligt kritiker.

Nu är många oroliga att demokratin är under hot i Bulgarien – medan EU står och tittar på.

Gatorna i den bulgariska huvudstaden Sofia har de senaste månaderna fyllts av människor som marscherat i protest mot korruption. Demonstrationerna har vid flera tillfällen blivit våldsamma och deltagare fått föras till sjukhus. Vid en marsch i början av september behövde nästan 200 personer vård, varav åtminstone hälften var poliser.

Den pågående oron i EU:s fattigaste medlemsland startade redan före sommaren.

Palats på stranden

Hristo Ivanov, en 45-årig politiker som just grundat anti-korruptionspartiet Ja, Bulgarien!, begav sig till en offentlig strand vid Bulgariens Svartahavskust. Stranden hade stängts av utav polisen, som skyddade en annan hög politiker, med starka band till korruption och landets finansiella elit.

– Han hade i princip byggt ett palats på stranden och använde statens pengar för att blockera stranden. Hristo Ivanov reste dit för att demonstrera hur galen hela situationen har blivit i Bulgarien, säger Valeriya Mechkova, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, men född och uppvuxen i Bulgarien.

När allmänheten fick höra om stranden detta blev det gnistan som tände proteströrelsen.

Bulgariens president, Rumen Radev, slog sig samman med demonstranterna och fördömde husbygget och den korruption som det representerar. I Bulgarien är presidenten visserligen statschef, men regeringen med premiärministern i spetsen har den verkställande makten. Det dröjde inte länge innan polis och åklagare gjorde en räd mot presidentens kontor och grep flera av hans medarbetare. Vilket förstås knappast lugnade demonstranterna.

"Används för att skrämma"

– De gjorde tillslaget för att skrämma presidenten, som kritiserat regeringen. De sa såklart att det inte var orsaken, men det är inte ovanligt i Bulgarien att statliga representanter används för att skrämma folk, säger Valeriya Mechkova.

President Radev, en populär figur som lite oväntat blev nominerad av det socialistiska partiet, gick till val på anti-korruption. Hans regeringskritik i somras spädde på de politiska spänningarna mellan honom och Bulgariens premiärminister, Boyko Borissov, som står i centrum för de pågående protesterna. Demonstranterna kräver att premiärministerns mitten-höger-regeringen genast avgår – vilket den redan gjort två gånger, varpå den blivit omvald.

– Premiärministern har nära kopplingar till korruptionen. De senaste månaderna har bilder och inspelningar läckt som bekräftar hans inblandning och att han tjänat pengar på det, säger Georgi Gotev, bulgarisk journalist baserad i Bryssel och grundare av webbtidningen Euractiv.

Han säger att läckorna råkade sammanfalla med att mängder av bulgariska medborgare bosatta utomlands tvingades resa hem på grund av covid-19 och att de tog med sig en icke-accepterande syn på den korruption som genomsyrar det bulgariska samhället.

– Många av dem har deltagit i demonstrationerna. De vill kunna stanna i Bulgarien, men de kräver förändring, säger Georgi Gotev.

Vägrar avgå

Proteströrelsen kräver också att landets chefsåklagare Ivan Geshev avgår, som brett anses vara en marionett i händerna på den korrupta politiska eliten. Geshev var den som låg bakom räden mot presidentens kontor efter att presidenten stått upp för demonstranterna.

– Han är den som ska fungera som kontrollmekanism av maktfördelningen, men i stället springer han oligarkernas ärenden, säger statsvetaren Valeriya Mechkova.

Många anser att Ivan Geshev fick sitt jobb av det politiska råd där premiärministerns parti och allierade har makten just för att skydda premiärministern.

– Han gör allt han kan för att åtala premiärminister Borissovs meningsmotståndare, men de foton och inspelningar som läckt har fortfarande inte fått honom att starta någon utredning, säger Georgi Gotev.

Borissov har hittills vägrat avgå och heller inte pressats av sitt parti att göra det. Ett slag trodde man att det skulle ske, men i ett tv-sänt tal föreslog han då i stället att grundlagen skulle göras om.

– Men det handlar inte om att utöka hans makt utan om att han vill köpa sig tid och slippa nyval. Han har sagt att han ska avgå när lagändringarna är klara, säger Valeriya Mechkova.

För blir det ett omval nu så kan den politiska kartan sannolikt ritas om, säger journalisten Georgi Gotev. Det är inte alls säkert att Borissovs höger-mitten-allians, sedan 2017 med stöd av högerextrema, skulle vinna igen.

En förändring

Demonstranterna kommer från hela den politiska skalan och en del unga är inte ens speciellt politiska utan vill bara se en förändring.

Samtidigt har Bulgarien tömts på unga, som tappat hoppet om en framtid i landet. Statsvetaren Valeriya Mechkova är själv en av dem. Hon oroas över att trots de växande protesterna i EU:s östra hörn har det varit tyst från Bryssel. När det gäller Ungern och Polen har EU ofta kritiserat att demokratin är satt på undantag, men inte i fallet Bulgarien, påpekar hon. Trots att journalister och oliktänkande tystas och medier köps upp och stoppas.

– EU fortsätter att ge bidrag som hamnar i fickorna på oligarkerna, så i princip fortsätter de att finansiera vårt system, säger hon.

– Det är oroande, men jag tror att det beror att vår premiärminister inte har en anti-europeisk retorik och att hans parti tillhör den största partigruppen i EU.

Journalisten Georgi Gotev säger att EU inte längre kan stå och tyst titta på.

Rättad: I en tidigare version hade Borissov på ett ställe i texten fel titel.