Medieägare ska hålla sig borta från journalistiken

Schori om kaoset kring sajten Bulletin

Minns ni Metro? Gratistidningen som för ett par år sedan kördes i botten av klåfingriga tidningsägare som eventuellt var bra affärsmän men hade begränsad publicistisk erfarenhet?

Mats Qviberg drömde om att ”kvalitetssäkra” innehållet i Metro, att "rensa ut stalinister” från tidningen och tog för säkerhets skull in ett antal kompisar från HQ-tiden.

Jag är den första att välkomna nya typer av medieägare, vi kan behöva friskt blod som kan få snurr på våra affärer. Men det är svårt att äga, driva och jobba på en tidning.

Detta blir allt mer uppenbart efter kaoset kring sajten Bulletin, som lanserades med stora ambitioner i julas.

 

I centrum för konflikten står, precis som i fallet Metro, den redaktionella integriteten.

Alltså, redaktionens förhållande till, och oberoende inför, ägarna. Att ägarna inte blandar sig i det journalistiska innehållet är en uråldrig, grundlagsskyddad princip för traditionella medier (till skillnad från exempelvis de så kallade alternativa medierna).

På Aftonbladets redaktion står det exempelvis inga åsiktspoliser från LO bakom varje nyhetsredaktör, som dikterar hur och vad vi ska skriva. Även om det av min inkorg att döma finns en hel del människor som tror det, eftersom LO råkar äga en knapp tiondel av Aftonbladet.

De journalister jag stött på (det är rätt många) drivs av nyhetsjakten och inte sällan kan man ana en viss bångstyrighet, en strävan efter att inte vara ägarna (eller cheferna) till lags. Att någon från våra ägare, LO eller Schibsted, skulle publicera en krönika utan redaktionens vetskap är också en skrattretande tanke. Men det har skett hos Bulletin.

 

Det kanske är lockande att känna skadeglädje när Bulletins ägare, som gjort karriär på att berätta för medier hur de ska jobba, själva försöker – och misslyckas kapitalt.

Men istället bör vi rikta vårt stöd till Bulletins redaktionsledning och medarbetare, som tycks hålla fast vid dessa viktiga principer även när trycket från ägarna tagit sig allt mer bisarra former.

Qviberg sålde Metro för en krona och lät Christen Ager-Hanssen rasera det som fanns kvar. På Bulletin vill ägarna enligt uppgift göra sig av med sin högprofilerade chefredaktör Ivar Arpi och ersätta med någon annan. Redaktionsledningen vill i sin tur byta ut styrelsen.

Om ägarna vinner denna fajt kommer Bulletin sannolikt att gå från att vara en en seriös medieaktör till, som Ivar Arpi själv uttrycker det, ”någonting annat”.