Flyktingkrisen: Var tredje asylsökande blev kvar i Malmö

Robert Rosén

helskärm

Under flyktingkrisen 2015 kom 6667 asylsökande till Malmö.

Fyra år senare har mindre än en tredjedel beviljats permanent uppehållstillstånd.

Det visar Aftonbladets granskning ”De som kom”.

Under den så kallade flyktingkrisen 2015 sökte närmare 163 000 människor asyl i Sverige. Som mest anlände 10 000 asylsökande i veckan till landet. I ”De som kom” granskar Aftonbladet flyktingkrisen fyra år senare.

Siffror från Migrationsverket visar att Malmö tog emot 6 667 asylsökande 2015. Det var antalet personer i Malmö stad som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 1 januari 2016, och alltså ansökte om asyl under det föregående året.

Fyra år senare kan man konstatera att mindre än en tredjedel av de 6 667 personerna fått permanent uppehållstillstånd.

Av dem som ansökte om asyl i Malmö 2015 har 2001 personer i dag beviljats permanent uppehållstillstånd.

Drygt 2000 fick stanna

För många asylsökande var Malmö den första platsen de kom till 2015 och i november samma år infördes gränskontrollerna på Hyllie. Merparten av de asylsökande som kom till Malmö placerades dock i andra kommuner.

– Strax över 14 500 ensamkommande barn kom till Malmö under 2015 och befann sig i staden, i transit, i väntan på kommunanvisning. Men Malmö var också en anvisningskommun. För ensamkommande barn som anvisas till Malmö har kommunen ansvar genom asylprocess och vid eventuellt uppehållstillstånd för placering, omsorg, tillsättning av god man och skolgång, säger Maher Akob, på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad, och som ansvarade för transitdelen i mottagandet.

När han tänker tillbaka på hösten 2015 minns han en situation som staden inte var förberedd på.

– Det funkade väl inte så jätte, jättebra med transitdelen. Det var ju en enorm flodvåg som man inte riktigt förväntat sig, säger Maher Akob.

– Att hantera de mängderna och att Migrationsverket skulle hantera alla ärenden för transit till en annan stad, gjorde att allting fördröjdes hela tiden. Barnen som var transit skulle bli kvar hos oss i en högst en månad, och helst i en vecka men de blev kvar i tre-fyra månader.

Östra Göinge tog flest

Den kommun i landet som procentuellt sett tog emot flest asylsökande var Ljusnarbergs kommun i Västmanland, som tog emot 230,7 asylsökande per tusen invånare. I Skåne var det istället Östra Göinge som tog störst ansvar 2015. Den nordskånska kommunen tog emot 86,5 asylsökande per tusen invånare.

Även om Malmö stad blev den första anhalten för många tog kommunen procentuellt sett emot betydligt färre än Ljusnarberg och Östra Göinge. För fyra år sedan uppgick befolkningsmängden i Malmö till 322 574 invånare. Då kommunen tog emot 6667 människor innebär det 20,6 asylsökande per tusen invånare.

– Alla de här förändringarna påverkar staden på både gott och ont tänker jag. På gott då civilsamhället tillsammans med kommunen mobiliserar mycket bättre nu. Vi har kanaler och ett annat sätt att kommunicera om vi har en sån situation. Flyktingvågen gjorde att samarbetet förbättrades. Kommunen hade inte löst situationen på egen hand, säger Maher Akob.

I Malmö bidrog även flyktingvågen till att kommunen kunde behålla kompetensen från duktiga medarbetare. Men den har, enligt Maher Akob, även gjort att bostadssituationen och uppfattningen att nyanlända får gå före i bostadskön bidrar till att motsättningarna ökar.

”Måste bli ett rättvist fördelningssystem”

Han är också noga med att poängtera att arbetet är långtifrån över. Nu handlar om att få ut de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i arbetslivet. Att sänka tröskeln för asylsökande som beviljats uppehållstillstånd för att snabbt få en egen bostad och snabbare komma in i svenska samhället.

– Jag tror att staden Malmö har resurserna för att klara av situationen. Men samtidigt har vi utöver bosättningslagen en jättehög EBO-del, alltså asylsökande som bosätter sig här i eget boende, och en stor del anhöriginvandring. Vi har aviserat att det måste till en lagförändring i EBO-lagen, för det måste bli ett rättvist fördelningssystem.

I statistiken som Aftonbladet tagit fram för landets kommuner saknas de som beviljats permanent uppehållstillstånd men antingen står utan folkbokföringsadress eller har sekretesskydd, två kategorier som utgör knappt 600 personer.

De som ansökte om asyl 2015 men fått tillfälligt uppehållstillstånd finns inte med i de redovisade siffrorna.