Munkfors världens centrum för Knutdagen

Grim Berglund/TT

Uppdaterad 2020-01-13 | Publicerad 2020-01-12

Nordiska museet i Stockholm firar julgransplundring, som traditionellt genomförts på tjugondag Knut. Arkivbild.

Norden är ensamt om att ta farväl av julen på tjugondag Knut.

Men ingen vet riktigt vem Knut är – inte ens i Munkfors, där festen är som störst:

– Här har vi firat i 100 år. Men vem Knut är, det vet jag inte, säger ansvarige Peter Ingmarsson.

Munkfors i Värmland, Gimo i Uppland och kanske några fler ställen håller fortfarande traditionen med Knutdagen vid liv, med utklädnad, parad, fest och rackartyg för att fira av julen och slänga ut granen.

– Det började på 1920-talet, då riksväg 62 gick genom samhället. Många beställde masker och kostymer från Stockholm, maskerade sig och gick ut på gatorna. Så till sist blev det en trafikfara, och sedan dess samlas man på Munkeruds skolgård, berättar Ingmarsson som är pressansvarig hos arrangerande Munkeruds bygdelag.

Så Munkfors fullföljer egentligen en historia som sträcker sig tillbaka till medeltid, med utklädnad, ritualer och religiösa riter som vävs samman med lokala traditioner.

– Det anspelar ofta på det onda och det goda, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Han berättar om sedvänjor på Nikolausdagen före jul, då den gode Nikolaus kunde ha sällskap av en bock i band som symboliserar djävulen. På trettondagen var ofta en av de tre vise männen sotmålad i ansiktet för att representera dualitet.

Groteska pikar

Och sedan är det karnevalerna i Europa mellan trettondagen och askonsdagen, där många maskerar sig i groteska klädnader, för att narra makten och ifrågasätta de styrande. En tradition som fortlever i Centraleuropa, främst i Tyskland och Italien än i dag med enorma karnevaler, där fest kombineras med vass samhällskritik.

Men varför firar då Sverige, Finland och delar av Norge tjugondag knut?

– Vi har tidigare avslutat julen vid trettonhelgen, men i och med kalenderreformer har Knutdagen flyttat, och då har vi också flyttat julens slut. Det är vi ganska ensamma om, säger etnolog Engman.

Kalenderreformerna går tillbaka till 1600- och 1700-talen. Men mysteriet med Knut går än längre tillbaka.

Knut i fråga kan vara prins Knut Lavard, en dansk prins som troligen blev mördad av sin kusin Magnus Nilsson, kung i Västergötland, den 7 januari 1131.

Knut blev helgonförklarad av katolska kyrkan, och hans dödsdag blev också kopplad till julens slut: "Knut driver julen ut", som det hette.

Men det kan också ha varit prins Knuts farbror, också han döpt Knut, som kan ha givit namn till dagen, enligt historikern Alf Henrikson.

Att sedan Knutdagen sköts fram en vecka till 13 januari kan bero på att kyrkan ville tränga bort hedniska riter, likt midvinterblotet som kan ha genomförts i januarimörkret, enligt folklivsforskaren Ebbe Schön.

Dans på skolgård

De senaste årtiondena har julavslutningen på Knutdagen börjat klinga av även i Sverige, utom i Munkfors.

– Alla utklädda barn får en lott, de bäst utklädda vuxna får priser. En musikorkester spelar bakom glas för kylan och sedan dansas det runt granen som ska ut. Folk kommer resande – från Hagfors, Sunne och Karlstad – för att vara med, berättar Peter Ingmarsson från bygdelaget.

Och utklädnaden? Allt möjligt. Troll var populärt några år, säger Ingmarsson.

– Men jag minns särskilt de som klädde ut sig till ett lokomotiv. Det var 1990, när staten lade ner järnvägen till stålverket i Munkfors.

Följ ämnen i artikeln