Så tycker partierna om ekonomi, arbetskraft och skatter

Hur skiljer sig de olika partiernas politik åt?

I Aftonbladets Valkompass har partierna svarat på bland annat frågor som rör ekonomi, arbetskraft och skatter.

Här är en sammanställning av partiernas åsikter i fem aktuella frågor.

1. Inför sex timmars arbetsdag

VÄNSTERPARTIET

^{Håller helt med}

Människor behöver få mer tid med familj och vänner, mer tid att hinna med livspusslet och fritiden. Vi behöver en hållbar arbetsmarknad där människor orkar jobba till pensionsåldern utan att slitas ut i förtid. Därför vill vi ha en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön – sex timmars arbetsdag.

_{Källa: Politik A till Ö: Arbetstidsförkortning}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att inte hålla med}

En allmän förkortning av normalarbetstiden genom lagstiftning skulle innebära en motsvarade lönesänkning för arbetstagarna. Vi riktar istället vårt fokus mot frågor kring förbättrad arbetsmiljö – för att fler ska kunna jobba ett helt arbetsliv med hälsan intakt. Arbetstidens utformning bör även framöver i första hand lösas avtalsvägen.

_{Källa: Handlingar till partikongressen 2021, häfte A - Vi bygger landet starkt och hållbart, sida https://tidningenelektrikern.se/2018/08/29/riksdagspartiernas-svar-pa-lasarnas-fragor-om-arbetstiden/132}

MILJÖPARTIET

^{Håller helt med}

Vår vision är ett arbetsliv som präglas av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. En viktig reform är att sänka arbetstiden. I ett första steg har vi som målsättning att sänka normalarbetstiden till 35 timmar per vecka. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor.

_{Källa: Ur partiprogrammet: Ekonomin}

CENTERPARTIET

^{Håller inte alls med}

Centerpartiet värnar den svenska modellen där alla parterna gemensamt tar ansvar för frågor som arbetstider inom ramen för de olika kollektivavtal som täcker cirka 90 procent av marknaden. Många avtal innehåller redan arbetstidsförkortning. Vi tycker att det även fortsättningsvis ska vara parterna som ansvarar för frågan inom ramen för sina förhandlingar inom respektive bransch.

_{Källa: ”Riksdagspartiernas svar på läsarnas frågor – om arbetstiden.” Artikel i Elektrikern, 29 augusti 2018}

LIBERALERNA

^{Håller inte alls med}

Sverige behöver fler som arbetar, inte färre. Sex timmars arbetsdag skulle slå hårt mot välfärden. Lägre skatteintäkter skulle göra att färre händer behöver utföra samma arbete. Därtill skulle exempelvis undersköterskor i hemtjänsten behöva utföra samma arbetsuppgifter som tidigare, fast på kortare tid. Det leder till lägre kvalitet och mer stress. Vi medverkade till att avslå V:s förslag på sex timmars arbetsdag.

_{Källa: Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2017/18:AU8, Arbetsmiljö och arbetstid, sida 19}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Kristdemokraterna anser inte att en generell arbetstidsförkortning är lösningen vare sig för den enskilde individen eller arbetslösheten. Vi ser dock mycket positivt på möjligheten för enskilda människor att korta sin arbetstid. Individen ska ha möjlighet att i förhandling kunna få kortare arbetstid men det ska inte införas en kollektiv lösning med generell lagstiftning. Man måste under olika skeden av livet kunna arbeta olika mycket.

_{Källa: Motion 2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD), Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv}

MODERATERNA

^{Håller inte alls med}

För att stärka välfärden behöver vi fler arbetade timmar. Men vi vill inte ändra arbetstiderna, vi vill att fler än i dag arbetar och att det ska löna sig bättre att arbeta.

_{Källa: Vår politik: Ekonomi och jobb}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att inte hålla med}

Sverigedemokraterna anser inte att riksdagen, genom lagstiftning, bör tvinga företag till att införa sex timmars arbetsdag. Om en arbetsgivare vill införa detta så finns det enligt arbetstidslagen inga hinder för att parterna kan enas om det.

^{Källa: ”Riksdagspartiernas svar på läsarnas frågor – om arbetstiden.” Artikel i tidningen Elektrikern, 29 augusti 2018}

2. Sänk ränteavdraget på bostadslån

VÄNSTERPARTIET

^{Håller helt med}

Ränteavdragen har bidragit till att blåsa upp bostadspriserna och ger en orättvis fördelning. Den tiondel av hushållen med de allra högsta inkomsterna får större ränteavdrag än vad de 40 procent av hushållen i den andra änden av inkomstfördelningen får tillsammans. Vi vill i ett första steg gradvis trappa ned ränteavdragen, till exempel har vi tidigare föreslagit en nedtrappning med fem procentenheter över en treårsperiod.

_{Källa: Politik A till Ö: Ränteavdraget}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Vi har i dagsläget inga förslag till förändringar i ränteavdragen. Vårt ingångsvärde är tydligt – Sverige behöver en skattereform, inte minst för att skapa lugn och stabilitet i viktiga frågor. Vi socialdemokrater kommer aldrig att bidra till att vanligt folk ska behöva oroa sig för sin ekonomi.

_{Källa: Handlingar till partikongressen 2021, häfte A – Vi bygger landet starkt och hållbart, sida 44–45}

MILJÖPARTIET

^{Håller helt med}

Vi vill även trappa ned ränteavdragen, som i sin nuvarande form bidrar till att öka de ekonomiska klyftorna eftersom de med höga inkomster, dyra bostäder och stora lån också får de största skatteavdragen. Ränteavdragen ökar dessutom hushållens skuldsättning och har därigenom negativa effekter på samhällets finansiella stabilitet.

_{Källa: Program för social rättvisa, sida 6}

CENTERPARTIET

^{Lutar åt att inte hålla med}

Vi vill inte ensamt verka för att sänka ränteavdraget. Om det ska göras, ska det göras som en del i en större skattereform där det totala skattetrycket sänks.

_{Källa: Motioner: Ekonomi, Jobb och företag, Infrastruktur och transporter. Slutprotokoll partistämma 2021, sida 27}

LIBERALERNA

^{Lutar åt att inte hålla med}

Sverige befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Nu är inte rätt tid att förändra spelreglerna för stora gruppers boende. Liberalerna avvisar därför rödgröna planer på slopat ränteavdrag.

_{Källa: ”Det är ett angrepp på medelklassen.” Artikel i Svenska Dagbladet, 16 juni 2021}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Det behövs reformer för att dämpa drivkrafter att låna och därmed minska hushållens och ekonomins sårbarhet framöver. Kristdemokraterna förespråkar därför bland annat en avtrappning av ränteavdraget med 1 procentenheter per år, tillsammans med en sänkning av taket till 75 000 kronor.

_{Källa: Motion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD), Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik}

MODERATERNA

^{Håller inte alls med}

Sänkta ränteavdrag påverkar alla som bor i villor och bostadsrätter och det fördyrar deras boendekostnader. Ränteavdraget för blancolån vill vi fasa ut och ta bort, eftersom det är lån utan säkerhet. Men ränteavdraget för bolån och lån med säkerhet ska vara kvar.

_{Källa: ”Det är ett angrepp på medelklassen.” Artikel i Svenska Dagbladet, 16 juni 2021}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att inte hålla med}

Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit en nedtrappning av ränteavdragen när räntorna var låga och konjunkturläget betydligt mer gynnsamt. I dagens läge med stigande räntor i kombination med övriga bördor på hushållen, elpriser, inflation och liknande, vore det olyckligt att driva på för minskade ränteavdrag. Tills vidare anser vi att de bör lämnas oförändrade.

^{Källa: ”Det är ett angrepp på medelklassen.” Artikel i Svenska Dagbladet, 16 juni 2021}

3. Återinför förmögenhetsskatten

VÄNSTERPARTIET

^{Håller helt med}

De allra rikaste behöver bidra mer till samhället. Därför vill vi ha en förmögenhetsskatt på nettoförmögenheter över 6 miljoner kronor.

_{Källa: Politik A till Ö: Skatter}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att hålla med}

Vi socialdemokrater vill se en större skattereform, för att klara finansieringen av välfärden och andra viktiga åtaganden vi har som samhälle. Att de som har det bäst ställt, framförallt de med höga kapitalinkomster, måste bidra mer är en av våra ingångar. Inför det vill vi inte låsa allt för många frågor, med undantag för fastighetsskatten, som inte bör återinföras. Inte heller bakvägen genom en förmögenhetsskatt på fastighetsinnehav.

_{Källa: Handlingar till partikongressen 2021, häfte A – Vi bygger landet starkt och hållbart, sida 43}

MILJÖPARTIET

^{Håller helt med}

Miljöpartiet vill att beskattningen ska bli mer rättvis. Vi vill utreda en så kallad boxmodell för kapitalbeskattning. Boxmodellen innebär att kapitaltillgångar beskattas löpande i stället för att vinsten beskattas vid försäljning. Kapitaltillgångar och skulder läggs i en ”box” och därefter beskattas boxens sammanräknade värde. En stor fördel med modellen är att den möjliggör en samlad progressiv beskattning av kapital.

_{Källa: Program för social rättvisa, sida 6}

CENTERPARTIET

^{Håller inte alls med}

Höjd förmögenhetsskatt skulle vara skadlig för Sverige och driva företagande, investeringar och jobb ur Sverige.

_{Källa: ”C sågar Anderssons skatteutspel: Driver företagande och jobb ur Sverige.” Artikel i Dagens Industri 29 maj 2021}

LIBERALERNA

^{Håller inte alls med}

Liberalerna motsätter sig högre skatter på arbete och företag. Avskaffandet av förmögenhetsskatten var en viktig reform för att premiera flit och samtidigt undvika att kapital lämnar Sverige.

_{Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L), Ny start för Sverige – Liberalernas budgetmotion för 2022}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

När Kristdemokraterna ingick i regeringen tillsammans med Alliansen valde vi att slopa förmögenhetsskatten. Det var en dålig skatt. Sverige har redan en progressiv beskattning, vilket KD tycker är bra, där personer med högre inkomster betalar mer. Vi har några av världens högsta marginalskatter. En förmögenhetsskatt behövs inte.

_{Källa: Regeringens proposition 2007/08:1. Budgetpropositionen för 2008. Förslag till statsbudget för 2008, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.}

MODERATERNA

^{Håller inte alls med}

Vi säger nej till ännu högre skatter för hushållen. Istället vill vi minska statens utgifter när det gäller till exempel höghastighetståg och bidragsbrott.

_{Källa: ”Majoritet i riksdagen nobbar beredskapsskatt.” Artikel på Sveriges Television, 26 mars 2022}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Sverige har i dag en av världens högsta marginalskatter. Vi anser inte att införandet av en förmögenhetsskatt hade givit önskad effekt utöver en symbolisk vinst för de socialistiska partierna och en sämre ekonomi för svenska skattebetalare.

^{Källa: Motion 2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD), Förstärkta rättigheter för sparande och investeringar}

4. Sänk inkomstskatten

VÄNSTERPARTIET

^{Lutar åt att hålla med}

Vänsterpartiet vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, det vill säga för större delen av alla svenskar. Vi vill höja den för höginkomsttagare.

_{Källa: Politik A till Ö: Skatter}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att inte hålla med}

Socialdemokraterna vill stärka Sverige. Vi vill investera i välfärden, i tryggheten och i att rusta upp vårt försvar för vår gemensamma säkerhet. I det läget är det helt fel att genomföra stora skattesänkningar. Däremot vill vi öka skattelättnaden för vanligt folks arbetsresor. Särskilt för dem som pendlar långt till jobbet, oavsett om de reser med bil eller kollektivt. Källa: 

_{Källa: Handlingar till partikongressen 2021, häfte A - Vi bygger landet starkt och hållbart, från sida 40. Nyheter: Mer pengar i plånboken för vanligt folk, 1 september 2021}

MILJÖPARTIET

^{Lutar åt att hålla med}

Vi ser även att den statliga inkomstskatten behöver justeras så att de med de högsta inkomsterna bidrar mer. Vi vill kombinera det med att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare genom ett höjt grundavdrag. Förtydligande: Vi vill inte generellt sänka skatter, men för låginkomsttagare och boende på landsbygden. Dessa sänkningar ska motsvaras av ökade skatter på höga inkomster och kapital.

_{Källa: Program för social rättvisa, sida 6}

LIBERALERNA

^{Håller helt med}

Flit och utbildning ska löna sig. Därför vill Liberalerna sänka skatten på arbete.

_{Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L), Ny start för Sverige – Liberalernas budgetmotion för 2022}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

I Kristdemokraternas budget föreslår vi höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt, vilket underlättar för företagare både gällande beskattning av lön och i form av kompetensförsörjning då det minskar marginaleffekter på inkomst.

_{Källa: Politikområden: Ekonomi och skatter}

MODERATERNA

^{Håller helt med}

Ansträngning ska löna sig bättre. Moderaterna vill förstärka jobbskatteavdraget, med fokus på låga och medelstora inkomster. På det sättet får alla som jobbar sänkt skatt.

_{Källa: Vår politik: Skatter}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller helt med}

Sverigedemokraterna ser inkomstbeskattningen som viktig del i att trygga finansieringen av centrala välfärdsverksamheter. Samtidigt ser vi att en alltför hög inkomstbeskattning påverkar arbetsmarknaden på ett negativt sätt. Sverigedemokraterna anser att det är särskilt viktigt att sänka inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare. Detta sänker trösklarna för dem som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Med lägre inkomstskatt minskar även incitamenten för svartarbete.

^{Källa: Vår politik: Inkomstskatt}

5. Öka inslagen av marknadshyror på bostadsmarknaden

VÄNSTERPARTIET

^{Håller inte alls med}

Marknadshyror skulle innebära chockhöjda hyror. Det skulle ge sämre trygghet och ökad segregation. Därför stoppade Vänsterpartiet regeringens förslag om marknadshyror.

_{Källa: Politik A till Ö: Hyresrätter}

SOCIALDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Marknadshyror leder till en ökad omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare, med en sämre vardagsekonomi för väldigt många människor som följd, och med ännu större svårigheter att få en bostad. Allt detta utan att byggandet kan förväntas öka. Vi motsätter oss marknadshyror, och den svenska hyresförhandlingsmodellen ska stärkas.

_{Källa: Antagna riktlinjer kongressen 2021, sida 33}

MILJÖPARTIET

^{Håller inte alls med}

Vi tar ställning emot införande av marknadshyror eftersom risken är överhängande att det skulle medföra höjda hyror, vilket i sin kan leda till ökad segregation och ökad bostadsbrist för de med låga inkomster.

_{Källa: Program för social rättvisa, sida 9}

CENTERPARTIET

^{Lutar åt att hålla med}

För att öka rörligheten på hyresmarknaden behöver hyresregleringen ses över. Vi vill att nybyggda hyresrätter ska slippa reglering på obestämd tid. Vi tycker också att avtalsfriheten mellan hyresgäst och hyresvärd ska bli större än i dag. Men samtidigt ska hyresutvecklingen styras av en reglerad tariff till skydd mot plötsliga och oskäliga hyreshöjningar för att på så sätt värna hyresgästernas ställning. För hela det befintliga beståndet kommer dagens förhandlade hyror att kvarstå.

_{Källa: Vår politik A-Ö: Bostad – Hyresrätter}

LIBERALERNA

^{Lutar åt att hålla med}

Samstämmig forskning visar att dagens hyresreglering leder till att det byggs för lite. I det befintliga beståndet bör hyrorna bättre spegla konsumenters uppfattning och efterfrågan än i dag, men marknadshyror ska inte införas. I nyproduktion vill vi tillåta fri hyressättning, där hyresvärd och hyresgäst själva kommer överens om hyran. Vi vill också fortsätta värna ett starkt besittningsskydd.

_{Källa: Handlingar till landsmötet 2021, sida 163}

KRISTDEMOKRATERNA

^{Lutar åt att hålla med}

Kristdemokraterna säger ja till marknadshyror i nyproduktion men inte generellt. Fri hyressättning i nyproduktion främjar byggandet och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Vi vill därför att nyproduktion ges fri hyressättning i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare under förutsättning att besittningsskyddet är starkt och indexeringen av hyran är förutsägbar över tid. Det sistnämnda är viktigt för att värna konsument­skyddet på bostadsmarknaden. Det stärker hyresgästens ställning att veta vad hyran blir år för år i förväg istället för förhandlingar varje år som drar ut på tiden och hyresgästen sedan retroaktivt måste betala årets sista månader.

_{Källa: Motion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD), Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik}

MODERATERNA

^{Lutar åt att hålla med}

Moderaterna förespråkar att det nuvarande hyressättningssystemet förändras för att möjliggöra mer rättvisa hyror. Att hyresgästernas och de potentiella hyresgästernas faktiska värdering av boendet ges större vikt. Det är dock viktigt att sådana förändringar genomförs på ett sätt som gör att det inte får orimliga konsekvenser för de som idag bor i hyresrätt. För nyproduktion förespråkar vi att fastighetsägaren tillsammans med hyresgästen ska få möjlighet att bestämma hyran. Moderaterna föreslår inte att fri hyressättning införs generellt.

_{Källa: Motion 2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M), Reformer för ett ökat byggande och en bättre fungerande bostadsmarknad}

SVERIGEDEMOKRATERNA

^{Håller inte alls med}

Sverigedemokraterna har konsekvent stått upp mot försök från den socialdemokratiska regeringen och andra politiker att införa marknadshyror. Detta eftersom marknadshyror riskerar att leda till hyreshöjningar och försämrad ekonomi för hyresgäster. För Sverigedemokraterna är det viktigt att hyrorna är rättvisa och på en nivå som gör att alla har råd att hyra en bostad. Vi anser därmed att dagens system med förhandlingar fungerar bra och tycker inte att det behöver ändras.

_{Källa: Vår politik: Marknadshyror}

Frågorna är framtagna till Aftonbladets valkompass. Texterna är sammanställda och granskade av statsvetare vid Göteborgs universitet.