Kravet: Fast jobb före onsdag – annars väntar utvisning
Uppdaterad 2020-12-07 | Publicerad 2020-12-06
Tiden håller på att rinna ut för Ali Hosseini, 21.
Före onsdag måste han skaffat ett fast jobb – annars väntar utvisning.
– Tusentals svenskar har förlorat sina jobb under den här pandemin. Hur ska vi kunna hitta något då? säger han.
Telefonsamtalet kom med en strimma ljus i decembermörkret. En näthandlare meddelande att han gått vidare efter första intervjun.
Kanske kommer de att kunna erbjuda honom ett lagerjobb. I sådana fall skulle det fortfarande finnas hopp.
Men tiden rinner som vatten mellan afghanske Ali Hosseinis fingrar. Och snart är den ute.
”Det är panikhjälp som gäller”
Kaffedoften sprider sig inne på Stadsmissionen, ett stenkast från Stockholms central.
Ali och yrkesvägledaren Liisa Korvenranta har blickarna fastnaglade på skärmen. Restaurangjobb, städjobb, vårdjobb.
De klickar bort dem ett efter ett.
– Det finns jobb, men sällan fasta och med rätt lön. Och då uppfylls inte kraven, säger Liisa Korvenranta.
Hon och kollegorna i projektet Unga i jobb hos Stockholms stadsmission håller kontakt med ett femtiotal ensamkommande killar i länet.
Syftet är egentligen är att ge långsiktigt stöd. Men nu är det panikhjälp som gäller. De sista veckorna har Ali och Liisa hörts flera gånger om dagen.
Coronapandemin påverkar chanserna
Den nya gymnasielagen drevs igenom 2018 trots hård kritik från juridisk expertis som ansåg den godtycklig och rättsosäker. Syftet var att ge ensamkommande en ny chans att slutföra studierna – och i en förlängning att stanna i Sverige.
Ali Hosseini hade ett par månader tidigare samma år fått sitt sista avslag. Nu fick han det osannolika beskedet, att utvisningen stoppades.
– Det kändes som jag skulle överleva. Att jag äntligen kunde börja mitt liv, säger han.
För att få permanent uppehållstillstånd krävdes fast jobb inom sex månader efter studentexamen. Annars väntade åter utvisning.
Men när den första gruppen som omfattas av lagen skulle ut på arbetsmarknaden hände något ingen hade räknat med. Coronapandemin.
Han erbjöds svartjobb
Ali Hosseini gick ut Handelsprogrammet i Skellefteå i juni. Med en inplastad cv i handen började han traska gatorna upp och ner. Först i hemstaden. Sedan i Stockholm.
Skärholmen, Nacka och Sundbyberg. Pizzerior, biltvättar, städfirmor och hotell.
Han knackade på hundratals dörrar, i ett land där coronakrisen skickat ut tiotusentals i arbetslöshet.
Vissa arbetsgivare sa nej direkt. Andra mumlade något om att de skulle återkomma.
Några erbjöd honom svartjobb, där han skulle diska eller servera för några tior i timmen – andra antydde ljusskygga upplägg som inbegrep fast jobb på pappret för att klara Migrationsverkets krav men där han som motkrav skulle tvingas betala tillbaka det mesta av lönen.
– Det kändes som om jag inte kunde lita på någon, säger Ali.
Hundratals har ansökt om förlängt tillstånd
Vid årsskiftet har uppehållstillståndet gått ut för 1 900 ensamkommande som omfattats av gymnasielagen, enligt Migrationsverket. Av dem har runt 800 ansökt om förlängt tillstånd.
– Vi granskar varje ansökan för att se om kraven uppfylls, säger Guna Graufelds på myndighetens presstjänst.
Några siffror på hur många som hittat jobb finns ännu inte, men Ali är övertygad om att de är få.
– Så många svenskar har förlorat sina jobb under den här pandemin. Hur ska vi kunna hitta något då?
”Jag har märkt hur håret börjar falla av”
Klockan i intilliggande Klara kyrka klämtar till. Hoppet tänds och släcks.
Regeringens förslag om att förlänga tidsfristen för att skaffa nytt jobb ser inte ut att få stöd i riksdagen.
Samtidigt får Ali veta att det kanske ändå finns en chans, genom lagerjobbet.
Pannan är blank. Stressen och de sömnlösa nätterna har satt avtryck i svarta ringar runt ögonen.
– Den sista tiden har jag märkt hur håret börjat falla av, säger Ali.
Han river av ett papper och viker det gång på gång.
– Det är en sak jag inte kan förstå. Varför lade Sverige ner en massa pengar på sådana som mig och gav oss uppehållstillstånd om vi ändå skulle skickas ut?