Lundin röstar om miljardersättning till Sudan

Publicerad 2017-05-04

5 miljarder i ersättning till offer i Sudan.

Bolagstopparna, som misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott, vill att årsstämman röstar ned förslaget i dag.

– Bolaget måste ta ansvar oavsett hur brottsutredningen går, säger Egbert Wesselink från organisationen Pax.

I dag håller oljebolaget Lundin Petroleum årsstämma på Grand Hotel i Stockholm.

Styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter, är sedan i november delgivna misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott.

Åtal kan komma 2018

Det är just nu tre polisutredare och fyra åklagare som jobbar med brottsutredningen om oljebolaget. En stor mängd förhör har hållits, både i Sverige och utomlands, under de sju år förundersökningen pågått.

– Det handlar om uppåt hundra hörda personer hittills. Utredningen pågår och det går framåt, säger åklagare Magnus Elving.

Han hoppas kunna avsluta utredningen, och eventuellt väcka åtal, i början av nästa år.

Enligt källor till Aftonbladet har Carl Bildt, som satt i Lundins styrelse från 2000 fram till att han blev utrikesminister 2006, förhörts av åklagare och polis i Solna i september i fjol. Aftonbladet har utan framgång sökt Bildt för en kommentar.

Svenska banker miljardinvesterar

FN:s rapportörer och människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch har slagit fast att oljebolaget Lundin Petroleum bidragit till massdöd och flykt i Sudan, mellan 1997–2003.

Trots det har svenska banker och pensionsfonder investerat 3,6 miljarder i bolaget. Investeringarna strider mot bankernas och AP-fondernas egna riktlinjer, enligt rapporten Fuel for conflict, som organisationerna Swedwatch tillsammans med Fair Finance Guide, som granskar bankernas hänsyn till hållbarhetsfrågor i sina placeringar, släppte förra veckan.

– Det handlar om alla våra spar- och pensionspengar. Det är våra pengar som placeras och då är det viktigt att banker hanterar dem ansvarsfullt. Jag tror många blir besvikna på att deras pengar placeras i ett bolag som kopplas till så allvarliga övergrepp, och som vägrar göra rätt för sig, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide.

Tusentals bankkunder protesterar

Han uppmanar alla att sätta press på sina banker, att i sin tur ställa krav på Lundin Petroleum för att ersätta drabbade i Sudan. Redan i går hade nära 2 000 kunder mejlat sina banker, via organisationens sajt.

– Vi tittar inte på brottsutredningen utan på bolagets ansvar för vad verksamheten orsakat. Enligt FN:s riktlinjer för företags ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter, har Lundin ansvar för sin verksamhet, och ägarna har ansvar för att påverka Lundin Petroleum. Som investerarna hittills agerat, är det inte tillräckligt, säger Olof Björnsson på Swedwatch.

Kravet: 5 miljarder i ersättning

Inför dagens årsstämma har organisationen Pax, bakom rapporten Unpaid dept från 2010, som utgjorde grunden till att förundersökning mot Lundin Petroleum startade, lämnat in en aktieägarmotion om att ge 5 miljarder kronor i ekonomisk kompensation åt drabbade i Sudan.

– Både bolaget och dess investerare hänvisar till brottsutredningen och menar att inget kan göras så länge den pågår. Men bevisen för att bolagets verksamhet har lett till folkrättsbrott är överväldigande. Bolaget har ansvar, oavsett vad brottsutredningen säger. Nu har man anlitat lobbyister och advokater, skaffat en fin policy om mänskliga rättigheter – gjort allt utom att ta ansvar för den verkliga frågan: offren. Man har en obetald skuld, säger Egbert Wesselink, Pax.

Lundin: ”Vi har alltid förespråkat fred”

Lundin Petroleums styrelse har inför stämman föreslagit att motionen ska röstas ned, och om rapporten från Swedwatch säger bolaget:

– Rapporten återger anklagelser som vi redan har bemött och fortsätter tillbakavisa. Den innehåller också viss vilseledande information om vår verksamhet i Sudan. Vi är fortfarande övertygade om att det inte finns några lagliga eller andra skäl för några anklagelser om fel som ska ha begåtts av någon representant från Lundin, och vi tror att vårt samarbete med brottsutredningen som hålls av svensk åklagare kommer att visa det.

– Lundin har alltid varit en förespråkare för fred med fredliga medel i Sudan. Vi har godkänt FN:s riktlinjer för företag gällande mänskliga rättigheter, tar vi ansvaret att respektera mänskliga rättigheter på allvar och vi har alltid bedrivit vår verksamhet på ett lämpligt sätt, i enlighet med gällande standarder.

”Lundin samarbetade med Sudans regering”

Konfliktforskaren Johan Brosché vid Uppsala universitet, håller med om att bolaget bär ansvar, oavsett hur det går med brottsutredningen.

– Företrädare för Lundinfamiljen har hela tiden slagit ifrån sig allt, och hävdat att de bara bidrog till fred och hävdar att situationen var bättre då än vad den varit senare. Det är väldigt provocerande. Situationen i Sydsudan under åren Lundin var aktiva där var genomvidrig. Det pågick ett allvarligt krig, övergrepp, etnisk rensning, sexuella övergrepp och fördrivande av folk.

– Det finns ingen tvekan om att situationen var så vid den tidpunkten, och det är också tveklöst så att oljebolagens verksamhet i området förvärrade kriget. Och vid tillfället fanns få oljebolag där. Lundin var ett av dem, och samarbetade nära med regeringen.

”Omöjligt att Lundin inte förstod”

När oljan hittades kontrollerades området av rebellgrupper. Regeringen ville ha kontroll över oljan och för att få det rekryterades olika milisgrupper som fördrev och dödade dem som bodde på marken över den.

– Det pågick redan krig i landet. Men oljebolagens verksamhet bidrog till att kriget spred sig till områden där det tidigare varit lugnt, där folk fördrevs för att få tillgång till oljan. Lundin byggde en väg som användes av milisen, och regeringen fick använda deras flygfält.

Mark Reading var säkerhetschef för Talisman, oljebolaget som verkade sida vid sida med Lundin i Sudan och som fusionerade med Lundin Oil 2010, då Lundin Petroleum bildades.

2002 skrev Reading i en intern rapport att Lundin var frustrerade över att deras projekt inte gick snabbare, eftersom det saknas tillräckligt med ”militära resurser för att tillgodose säkerhetsnivån de behöver för att kunna färdigställa de två vägarna de bygger till deras riggplats. Huvudvägen kräver 700 trupper för att tillgodose en säker korridor för att arbetet ska kunna starta”.

– Det är omöjligt att Lundin inte förstod att deras verksamhet i Sudan skulle få allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen, säger Johan Brosché.

Sydsudaneser kräver: Ställ Lundin inför
rätta