Myndigheterna sviker hedersförtryckta barn

– var tionde omhändertagen rymmer från LVU

Publicerad 2017-05-31

Myndigheterna sviker ofta barn som tas om hand på grund av hedersförtryck.

I mer än vart tionde fall har pojkar och flickor rymt från LVU-boenden, i Aftonbladets granskning.

– Det är aldrig bra när barn eller unga omplaceras flera gånger eller avviker, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Olivia Wigzell

Mer än vart tionde omhändertagande i vår granskning av 200 hedersvåldsfall är ett grovt misslyckande. 16 av 158 omhändertaganden slutar med att den unga flickan eller pojken rymmer från LVU-boendet.

Sex unga flickor är också försvunna. Två av dem tros befinna sig utomlands, men trots det har ingen myndighet agerat för att hitta dem.

Hur många omhändertaganden som misslyckas på andra sätt, till exempel genom att den unga mår psykiskt dåligt av LVU-vården, går inte att utläsa av domstolsprotokollen i vår granskning.

Men när Aftonbladet pratat med tjejer och killar ute i landet, har vi stött på dem som blivit omhändertagna, och beskriver att de ryckts från en extremt kontrollerad familjebubbla, till ett kaos av olika boenden där droger och sexuella övergrepp ofta förekommer. “Det har gjort mer skada än nytta”, säger en tjej.

Hur väl omhändertagandena fungerat, eller hur alla de barn som blivit omhändertagna efter att ha utsatts för hedersförtryck mår i dag, har ingen hittills tagit reda på.

Regionpolischef Carin Götblad.

Regionpolischef Carin Götblad, som då var regeringens nationella samordnare i frågan, krävde en utredning redan 2014.

– En sådan studie borde gjorts för länge sedan, säger docent Astrid Schlytter vid Stockholms universitet.

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, har tagit del av Aftonbladets granskning.

Hon påpekar att det är kommunens och socialtjänstens ansvar att ge stöd och skytt åt alla barn och unga som har behov av det. Utgångspunkten ska alltid vara barnets behov.

– Det är aldrig bra när barn eller unga omplaceras flera gånger eller avviker. Barnets möjlighet till inflytande och information är viktigt, och det är olyckligt när det blir omplaceringar. Ibland behöver de dock ändå göras.

Hedersproblematik är ofta komplex, framhåller Wigzell.

– Socialtjänster som sällan möter detta kan ha behov av ökad medvetenhet om förekomst och problem samt mer kunskap i frågan.