Redan de gamla romarna skipade rättvisa genom att singla slant

Slant singlades om utskottsplatser i riksdagen, vilket har lett till högt blodtryck här och där.

Tacka vet jag de gamla romarna, som var kloka nog att förstå att lottdragning kan vara ett utomordentligt sätt att skipa rättvisa.

Det oklara parlamentariska läget fick i går moderaternas och socialdemokraternas gruppledare att singla slant om vilket av de två statsbärande partierna som skulle få första tjing då det var dags att fördela ordförandeposter till de 15 riksdagsutskotten.

Moderaten Tobias Billström vann och valde då det mäktiga finansutskottet, varefter socialdemokraten Anders Ygeman mutade in det likaledes tunga Konstitutionsutskottet.

Förfarandet med krona eller klave passerade naturligtvis inte obemärkt. "Slantsinglingen säger väl något om seriositeten hos gammelpartierna", muttrade SD:s gruppledare Mattias Karlsson och utryckte farhågor för att Sverige är på väg mot en "tombolademokrati".

Domen på Flashback var givetvis inte nådig. "Politiken är bara en lek", "demokratin visar sitt rätta jag" och "okunniga politiker som tror att parlamentarism handlar om ole, dole doff", för att citera några av de mer rumsrena kommentatorerna.

Det tycks mig finnas utrymme för en lektion om lottdragningens historiska funktion och betydelse.

Redan under den romerska republiken, den period under Romerska rikets historia som Rom utvecklades från att vara en stadsstat bland andra till att bli ett imperium som dominerade hela medelhavsområdet och stora delar av Europa, var lotten viktig.

Ståthållaren, den högste chefen för en romersk provins, utsågs på detta vis. Även vissa juridiska tvister avgjordes med lotten.

De gamla romarna insåg helt enkelt att slumpen kunde vara en utmärkt ordning då rättvisa ska skipas.

Givetvis var romarna även först med slantsingling, eller "navi aut caput", som leken kallades. En lek som levde kvar och som under medeltiden i England var ett populärt nöje.

Slantsingling har även en plats i Nordamerikas historia. I mitten på 1800-talet mutade två män in ett område i nordvästra USA som de såg stor potential i.

De kom från Portland, Maine, och Boston, Massachusetts och ville båda att den nya orten skulle döpas efter deras respektive hemstäder.

Portland vann och är i dag den största staden i delstaten Oregon.


Och så har vi bröderna Wright, som på tidigt 1900-tal genomförde de första kontrollerade flygningarna med motordriven flygmaskin.

Ett mynt kastades upp i luften. Wilbur vann och fick testa maskinen. Men det gick inget vidare. Orville lyckades bättre och höll deras skapelse i luften i 12 sekunder. Flygplanshistoria skrevs.

Den som kan sin idrottshistoria vet att semifinalen i EM i fotboll 1964 avgjordes på ett udda sätt. Matchen mellan Italien och Sovjet slutade 0-0 efter extratid och då straffavgörande inte var uppfunnet singlades slant.

Italien gick vidare och tog av bara farten hem turneringen.

Billström och Ygeman befinner sig med andra ord i gott sällskap. Och de som efter att ha läst denna text fortfarande tycker att de gjorde fel kan möjligen söka tröst i att det inte nödvändigtvis är bättre i andra länder.

Ta bara röran i Lincolnshire i Storbritannien efter valet i maj 2007. Båda kandidaterna fick 781 röster.

Att den konservativa representanten vann berodde inte på omval.