Oklart hur många som bor i Sverige

Jonas Grönvik/TT

Publicerad 2020-08-02

Hur många bor egentligen i Sverige? Arkivbild.

Närmare 10,35 miljoner människor är folkbokförda i Sverige. Men hur många som faktiskt uppehåller sig i riket vet inte myndigheterna.

Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer befolkningsstatistik löpande utifrån Skatteverkets folkbokföringsregister.

– I den officiella befolkningsstatistiken uttalar vi oss om den folkbokförda befolkningen. Personer som inte är folkbokförda ingår inte. De finns inte med i våra register, säger Marie Lidéus, enhetschef för statistik om befolkning på SCB.

Felen i folkbokföringen kallar myndigheten för övertäckningsfel och underteckningsfel.

– Har man varit folkbokförd i Sverige men flyttat utomlands och inte meddelat det ser det ut som att man fortfarande bor i Sverige. Och så det omvända, att man uppehåller sig i Sverige men inte har folkbokfört sig.

Det kan handla om personer utan uppehållstillstånd som gått under jorden. Eller personer som lever och verkar i Sverige med ett samordningsnummer, utan att de är folkbokförda här.

Fel adress

Omkring 119 000 personer som finns i registren är dessutom folkbokförda på fel adress, uppskattar Skatteverket.

– Det är inte ovanligt att studenter är folkbokförda hemma efter att de flyttat till sin studieort. Ofta handlar det om ren okunskap, säger Lidéus.

Felen i folkbokföringen påverkar inte kvaliteten i den nationella statistiken, enligt SCB. Men problemet blir större om statistiken bryts ner i mindre områden.

– Tittar man på statistiken på kommunnivå eller i enskilda bostadsområden blir det en större osäkerhet i siffrorna, säger Lidéus.

Folkräkning nästa år

Större folk- och bostadsräkningar görs vart tionde år och sammanställs åt EU, för att göra statistiken jämförbar mellan länderna. Den senaste som genomfördes 2011 baserades på registerdata. Nästa planeras till 2021.

– Förr använde man sig av blanketter som skickades ut till privatpersoner och till fastighetsägare. I dag har vi lägenhetsregistret där vi vet vilka lägenheter som finns, säger Lidéus.

Nu lyfts en önskan från politiskt håll om en fysisk folkräkning i utsatta områden med utbredd trångboddhet.

– Om vi skulle genomföra besöksintervjuer så skulle vi eventuellt kunna fånga upp fler personer.

Men en fysisk folkräkning är kostsam och svår att genomföra.

– Folk öppnar inte alltid dörren. Men rent teoretisk kan en fysisk folkräkning i ett utsatt område ge ett bra underlag för att jämföra registerdata och upptäcka brister.

Följ ämnen i artikeln