Hittade unik kyrkogård med tusenåriga skelett
Uppdaterad 2020-09-03 | Publicerad 2020-09-02
Benknota efter benknota dök upp när nya ledningar skulle grävas ner.
Arkeologer tillkallades, som upptäckte en unik kyrkogård med cirka 2 000 tusenåriga gravar.
– Skeletten var 180-190 centimeter långa, säger arkeologen och projektledaren Rikard Hedvall.
Grävmaskinisterna trodde att de hade hittat djurben på åkermarken mittemot Vreta kloster norr om Linköping. Det avfärdade arkeologerna direkt, men var förbryllade. Här fanns ingen känd kyrkogård. Därför spekulerade de om det kunde handla om en pestkyrkogård från 1700-talet.
– Som tur var hade vi en riktig benexpert med oss, en osteolog. När vi hade frilagt några skelett började hon fundera. Skeletten var 180–190 centimeter långa, det var man inte på 1700-talet. Tänderna var i och för sig hårt slitna, men det fanns ingen karies i tänderna. Hade det varit skelett från 1700-talet så skulle bortåt 80 procent av tänderna ha varit drabbade av karies, då har vi börjat äta socker på riktigt i Sverige.
Tusen år gamla
Mycket pekade alltså på att gravarna var äldre, från vikingatid eller tidig medeltid.
– Då var vi lika långa som vi är i dag. En hel del av dem hade ätit bra mat och en hel del blev över 190 cm långa. Backar vi till i mitten av 1800-talet, när det var fattigt och eländigt i Sverige, var vi kortast i vår historia någonsin. Männen var då kring 165 cm långa i genomsnitt, säger Rikard Hedvall.
Man har tidsbestämt fyra av de 19 framgrävda skeletten med hjälp av kol 14-datering.
– De ligger i 1000-talet eller början av 1100-talet.
”Fantastiskt material”
En ledtråd var också att skelettens armar låg jäms med sidorna, en tidsmarkör, menar Rikard. Han säger att skeletten åtminstone är från tiden innan man började bygga Vreta kloster i början av 1100-talet, då anlades också en ny kyrkogård runt kyrkan.
Hur många människor kan ligga begravda på kyrkogården?
– Kanske 1 500–2 000 personer. Jag har inte gränserna för kyrkogården, men jag uppskattar att den är 40 gånger 50 meter, säger han.
Nu väntar analyser för att ta reda på kön, sjukdomar och skador bland annat.
Det är ett unikt fynd, en kyrkogård med bara gravar från 1000-talet?
– Ja. Och det är så välbevarat – än så länge. Vill man studera en population från 1000-talet finns ett fantastiskt material i de här gravarna.
– På nästan alla andra kyrkogårdar har du ett blandat skelettmaterial, från 1000-talet, men också från 1200-, 1500- och 1700-talet... Det är svårt att skilja ut vilka som är 1000-tal och vilka som är 1200-tal.
Fler sällsynta fynd
Men arkeologerna har upptäckt fler sällsynta fynd på platsen:
– Det har funnits begravningskistor som har stått på markytan, gjorda i kalksten och med djurornamentik, som man ser på runstenar. De här gravmonumenten, med de här runorna, är jämngamla med runstenar. Och runstenar är bara resta över män, säger Rikard Hedvall.
– Det roliga med begravningskistorna är att både män, kvinnor och barn var begravda under de här. På en av stenarna står: ”Olga reste detta gravmonument över sin mamma Gunnel. Gud hjälpe hennes själ.”