”Fruktansvärd situation vi har hamnat i”

Anders Tegnell om: • Strategin • Kritikstormen • Misslyckandet att skydda de sköra äldre

Christina Nordh

helskärm

Anders Tegnell har tvingats stå stadigt i kritikerstormen.

April blev den dödligaste månaden i Sverige på nära 30 år – totalt är nära 4 000 döda i pandemin.

– Det är en fruktansvärd situation vi har hamnat i som verkligen utmanar många delar av samhället, säger statsepidemiologen i P1:s söndagsintervju.

1956 var det klassiska året då Björn Borg, Ingemar Stenmark, Linda Haglund, Frank Andersson och Thomas Wassberg föddes.

Det var också då Anders Tegnell föddes, men hans tid i strålkastarljuset är nu, decennier efter idrottshjältarna. Han är den som hyllas, men också den som får klä skott för de ständigt stigande dödstalen, framför allt de många äldre som dött i covid-19.

– Jag tänker på den äldrevård där mycket av det här har hänt. Vården i Sverige har diskuterats i många år på många olika sätt och man har pekat på svagheter i kvalitet och allting sådant där. Men jag tror inte att någon kunde riktigt förstå hur fruktansvärt uppenbar den skulle bli i den här situationen. I ett modernt, rikt land som Sverige borde vi kunna skydda våra äldre, säger han under intervjun.

Han pekar på hur det såg ut i Kina och Italien som båda har mindre resurser än Sverige för att hantera en pandemi och tycker att Sverige som samhälle borde ha klarat av pandemin bättre.

Svårt jämföra med andra

Tegnell tycker att jämförelsen med andra länder är svår, det finns tydliga skillnader. Till exempel att de extremt sårbara personerna, som de äldre tillhör, i Norge ses som en del av sjukvården, men i Sverige ses som en del av omsorgsarbetet. Det faktum att fler har varit sjuka i Sverige än i Norge är oklart vad det betyder på sikt. Gruppen med de sköra äldre är väldigt svår att skydda och behöver väldigt mycket vård, som innebär vård från många olika personer, menar han.

– Det är inte säkert att just för att länder ligger nära varandra som allting fungerar där. Men man kan jämföra Skåne och Själland. Köpenhamn hade en väldigt allvarlig epidemi under en period medan Skåne har ju aldrig haft mer än tre–fyra fall om dagen. Sen är man väldigt snabb med att jämföra oss med de nordiska länderna, men glömmer bort att det finns länder som har stängt ner stenhårt och som fortfarande haft extrema problem. Smittan har kommit in i länder som har total lockdown, som Italien och Frankrike, säger han i P1.

Bemöter kritiken

Den svenska strategin var att ha en mjuk nedstängning, fortfarande ha viktiga delar av samhället igång, ”som är viktiga för folkhälsan på sikt”. Anders Tegnells företrädare som statsepidemiolog, Annika Linde, riktar hård kritik mot strategin och tycker att myndigheten skulle ha gått snabbare fram för att minska antalet döda.

– Det är ju det här som ingen egentligen vet. Där tycker jag man ska vara väldigt ödmjuk, både de som kritiserar och de som håller på den svenska modellen, att vi vet inte. Det är ingen som säger att väljer vi den här strategin för den här pandemin då accepterar vi x antal döda. Väljer vi den strategin får vi färre döda. Jag är fortfarande inte alls övertygad om att hade vi valt en annan strategi, skulle det ha sett annorlunda ut, säger Tegnell i intervjun.