Björn Grevin, 57, skickades hem från sjukhus – dog i sin hall
Överläkaren: ”Klart att han hade behövt få hjälp”
Uppdaterad 2021-05-31 | Publicerad 2021-05-30
Trots riskfaktorer nekades Björn Grevin sjukhusvård för covid-19 – två gånger om.
Björn dog på sitt hallgolv, på väg för att hämta en matkasse som hans dotter lämnat.
– Han fick inte hjälpen som han förtjänade, säger dottern Jessica Grevin.
I slutet av april begravdes Björn Grevin. 24-åriga Jessica Grevin la en påse ”Ahlgrens bilar” på sin fars kista.
– Han älskade fredagskvällar med Ahlgrens bilar. Med mig och Tage här. Då mådde han bra, säger Jessica Grevin.
Vi gör intervjun i Björn Grevins lägenhet i Tyresö utanför Stockholm. På soffbordet ligger hans mobiltelefon i ett läderfodral, hans dator, fjärrkontrollen till tv:n och ett par läsglasögon.
I Jessicas gamla sovrum står en barnsäng där hennes son Tage, som föddes i höstas, skulle kunna övernatta.
Men den stolta morfadern finns inte kvar.
– Det är så tomt. Jag ringde alltid honom när jag var ute med hunden, när jag var ledsen, eller när det hände nåt. Och nu när jag är som mest ledsen är det ju pappa jag vill prata med, säger Jessica Grevin, och faller i gråt.
Var orolig för att få covid-19
Björn Grevin jobbade med formpressning på en plastfabrik i Tyresö. För knappt tre månader sedan hade fabriken ett coronautbrott.
Kvällen den 12 mars 2021 insjuknade han med frossa och feber. Tre dagar senare bekräftades att han smittats.
Björn Grevin var rädd för covid-19 och följde restriktionerna exemplariskt. Han var något överviktig och hade tidigare haft problem med luftvägarna. När han fått sjukdomen blev han snabbt väldigt sjuk.
– Det är lite töntigt kanske, men vi skrev alltid godnatt innan vi gick och la oss. Så det märktes att han var dålig, för jag skrev godnatt men fick inget svar. Och så blev det nästan på en gång. Så han blev riktigt dålig jättefort, säger Jessica Grevin.
Den 19 mars åkte Björn Grevin ambulans in till Södersjukhuset. I hans journal står det att orsaken till besöket är andningsbesvär. Han har då myalgier (muskelvärk), känner sig ”totalt orkeslös” och har under veckan haft uppemot 39 graders feber.
Läkaren skriver i journalen:
”Covid dag 7 eller 8. Är fortfarande sjuk och har lite feber men i övrigt inga objektiva fynd som inger misstanke om att vara allvarligt sjuk. Diskuterar fram och tillbaka och han oroar sig en del över sin trötthet. Jag förklarar att han är varmt välkommen tillbaka ifall tillståndet aggraveras. Det bör ju rent av vända nu om någon dag. Gott samförstånd om detta.”
– Sedan blev han hemskjutsad efter några timmar. Jag försökte propsa på att han skulle säga till läkarna att han skulle få stanna, för han ville ju inte hem. Då skrev han: ”hoppas att jag i alla fall får liggtransport hem” för han klarade inte att sitta upp i en taxi. Det är väl ett varningstecken om man inte ens kan sitta upp utan måste ligga ner? säger dottern.
”Vem orkar försöka en tredje gång?”
Björn Grevin förblev liggande på sin soffa och orkade sällan prata i telefon. Tre dagar efter sjukhusbesöket ringde han ambulans på nytt.
Då undersöktes han i hemmet – men ambulansen tog inte med honom.
I ett utlåtande skriver ambulansföretaget Falck att man bland annat undersökt Björn Grevins andning, som inte visat att han behövde syrgaskrävande vård på sjukhus. Ambulanspersonal konsulterade även läkare på Södersjukhuset.
– Där tror jag att han gav upp. Han söker liksom aldrig vård, även om han skulle behöva så tänker han att ”äh, det fixar sig”. Så nu om han ringde ambulans självmant två gånger men inte fick någon hjälp… vem orkar försöka en tredje gång?
Den 26 mars hade Björn Grevin återfått lite aptit och livslust efter två veckor med svår covid-19. Dottern Jessica handlade åt honom och ställde en matkasse vid dörren, med bland annat vindruvor, jordgubbar, Ahlgrens bilar och vaniljglass.
”Det är så jobbiga tankar”
Sedan slutade Björn Grevin att svara. På kvällen tog hans syskon sig in i lägenheten och fann honom död i hallen.
Kassen med mat stod kvar utanför dörren.
– Nu i efterhand önskar jag att jag sprungit in och kramat om honom, men man fick ju inte det, säger Jessica Grevin.
Hon gjorde allt hon kunde för sin pappa. Men önskar att hon gjort dubbelt så mycket.
– Han kunde ju inte prata så mycket när han var sjuk, men han kanske kunde ha lyssnat? Eller så kunde jag skickat fler bilder på Tage, så han fått se mer sånt innan han gick bort. Det är väl normala tankar, men det är så jobbiga tankar.
Jessica Grevin har kontaktat Patientnämnden och är i färd med att anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg. Hon känner att pappan inte fick den hjälp han förtjänade, och tycker att han borde fått genomgå en lungröntgen.
– Nu känns det som att de bara lämnade honom åt slumpen. Att antingen klarar han sig eller så klarar han sig inte.
Sjukhuset: ”Klart han hade behövt hjälp”
Aftonbladet har sökt företrädare för Södersjukhuset, som inte vill uttala sig om det enskilda fallet. Men Jessica Grevin har talat med, och fått ett skriftligt svar, från patientsäkerhetsansvarig överläkare på akutmottagningen.
Överläkaren har gått igenom Björn Grevins sjukhusbesök, utan att hitta något alarmerande. Varken blodprov, syresättning eller blodtryck ska ha visat att Björn Grevins allmäntillstånd var så dåligt att han behövde inneliggande vård.
Det är svårt att bedöma huruvida sjukhusvård hade kunnat rädda Björns liv, skriver överläkaren, men:
”Som det låter på din beskrivning av att Björn knappt klarade att gå från soffan till toaletten så är det klart att han hade behövt få hjälp. Att han hade en så stor påverkan på sitt allmäntillstånd tror jag inte man förstod vid någon av hans kontakter med sjukvården”.
En stor anledning till att Björn Grevin var rädd för att få covid-19 är att han tidigare haft svåra luftvägsbesvär. Däremot har han aldrig rökt.
2015 fick Björn Grevin två lunginflammationer inom loppet av tre månader, enligt hans journal. Han hade problem med hosta och andning mellan mars och oktober det året.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Göteborgs universitet och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger att tidigare lunginflammation inte behöver vara en riskfaktor.
– Sedan kan man ju fundera på varför man haft två lunginflammationer på kort tid, om det till exempel hänger ihop med övervikt och andningsbesvär. Eller om det blivit skador efteråt och man har nedsatt lungkapacitet, då ökar risken. Så det kan ju vara så att det finns faktorer som är försvårande. Men det går inte att säga något om när man inte känner till patienten, säger Magnus Gisslén.
Covid-19 spelade troligen en roll
När Aftonbladet redogör för fallet frågar Magnus Gisslén spontant om detta skedde i början av pandemin, vilket alltså inte är fallet. Han understryker att han inte kan uttala sig om vad som varit rätt och fel i hanteringen av Björn Grevin. Men säger att det är ovanligt att man dör i sitt hem, relaterat till covid-19.
– Det var ovanligt även i början på pandemin. Däremot var det inte ovanligt att man kom till sjukhuset väldigt sent i förloppet, och var kritiskt dålig när man väl kom dit. Men senare under pandemin har sjukvården varit mer uppmärksam på symtom såsom exempelvis blodproppar, och lägger in mer generöst än man gjorde i början. Om man pratar i generella termer.
Björn Grevin har inte obducerats, och den kliniska dödsorsaken är därför okänd. Men det är högst sannolikt att covid-19 spelat en roll, enligt professorn.
– Bland personer som är under 65 år gamla och avlider i anslutning till en covid-19-infektion, då är covid vanligtvis en bidragande orsak. Antingen på grund av lungproblem och svårigheter att få tillräckligt med syre, eller genom blodproppar som ju är en direkt konsekvens av infektionen, säger Magnus Gisslén.
”Nu var han ju helt ensam”
Om somrarna gillade Björn Grevin att fixa med båten och vara ute och ”mysåka” med sin motorcykel, berättar Jessica Grevin.
Pappan var hennes bästa vän. Och bilden av att han dog i ensamhet är svår att skaka av sig.
– Om han hade varit på sjukhus hade det nog varit lättare att acceptera. Då hade man kanske kunnat säga hejdå, och han hade inte gått bort själv. Nu var han ju helt ensam.