Turkiet begär 33 personer utlämnade – professorn: ”Är bara början”

Publicerad 2022-06-29

Glädjen efter Turkiets hävda Nato-blockad blev kortvarig.

Nu kräver landet att 33 personer från Sverige och Finland utvisas.

– Det här kan bara vara början, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg.

Följ ämnen
Nato

Statsminister Magdalena Andersson (S) såg märkbart lättad ut när hon äntrade podiet tillsammans med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och förklarade att man nu nått en överenskommelse för ett svenskt Natomedlemskap.

– Vi har tagit ett steg närmare Nato. Det är bra för Sverige och svenska folkets säkerhet, sa hon.

Men nu kommer nya bekymmer.

Turkiets justitieminister begärde under onsdagsförmiddagen att 33 personer från Sverige och Finland lämnas ut.

Kan stoppas

Folkrättsprofessorn Mark Klamberg tror dock inte att regeringen kommer att gå med på kraven.

– Ett möjligt scenario är att Säpo drar i gång ärenden och att migrationsverket kopplas in. Men i slutändan ska det prövas av regeringen och högsta domstolen. Högsta domstolen har tidigare stoppat utlämningar till Turkiet. Det är troligt att det händer igen, säger han.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Professorn flaggar samtidigt för att utlämningsavtalet mellan länderna kan ställa till nya problem vid den kommande ratificeringsprocessen där Turkiets parlament formellt ska godkänna Sverige i Nato.

– Det har varit klang- och jubelstämning nu, men ratificeringsprocessen ger Turkiet en ny möjlighet att utöva påtryckning och säga ”Ni har lovat att ändra era lagar, men det har inte blivit några utvisningar”. De kan återkomma och sätta press. Det här kan bara vara början, säger han.

”Finns en risk”

V-ledaren Nooshi Dadgostar och MP:s språkrör Märta Stenevi har uttryckt oro och krävt svar på hur avtalet med Turkiet ser ut. Mark Klamberg anser också att det finns många frågetecken kring hur utlämningarna ska gå till.

– Några saker kan man säga. De hänvisar till Europarådets konvention från 1957 som säger att Sverige inte kan utlämna svenska medborgare. Som jag ser det är det icke-svenska medborgare med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd där det kan finnas en risk, säger han och fortsätter:

– Sedan måste man komma ihåg att utlämningar sker i två steg. Först tas ett beslut om utvisning sedan kan domstolen sätta stopp. Man blir inte utvisad bara för att Säpo eller regeringen vill det.

Vid en eventuell utvisning finns det dock en oro för hur personerna kan behandlas.

– Om det finns diplomatiska garantier mellan två länder kan man komma överens om att personerna ska behandlas på korrekt sätt och inte utsättas för tortyr. Det finns tidigare rättsfall där Sverige fällts av FN:s tortyrkommitté för att ha ingått garantier men att personer ändå blivit torterade. Man bör bevaka om det här innehåller diplomatiska garantier, säger Klamberg.