USA och ekonomin utmaningar för ny president

En ultrakonservativ präst som lovat att rädda Irans ekonomi och stoppa korruptionen. Men Irans nytillträdde president, 60-årige Ebrahim Raisi, kopplas också till massavrättningarna av politiska fångar som ska prövas i svensk domstol.

Iklädd svart turban – i den shiamuslimska traditionen ett tecken på att en person är ättling till profeten Mohammed – genomgick Ebrahim Raisi under tisdagen de ritualer som gör honom till Irans president. Till skillnad från hans mer reformvänlige företrädare Hassan Rohani är Raisi en ultrakonservativ muslim som står nära Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Raisis far var präst och sonens konservativa övertygelse cementerades tidigt. Som student på 1970-talet deltog han i protesterna mot den väststödde shahen, som moderniserat och sekulariserat Iran och som sedan störtades i den islamistiska revolutionen 1979 då Iran blev en teokrati.

Konservativ uppväxt

Raisi gav sig in i rättsväsendet och satt på en rad höga positioner, bland annat domare i de hemliga tribunaler som under 1988 omprövade politiska motståndares fängelsedomar. Tusentals människor avrättades då, enligt människorättsorganisationer.

2019 utsågs Raisi till chef för hela Irans rättsväsende.

Det är just de händelserna från 1988 som nu kopplar Irans nye president till Sverige. Nästa vecka inleds här vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna hittills i Sverige. En 60-årig man står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i augusti 1988. Dussintals målsäganden flygs in från hela världen.

President Ebrahim Raisi ska ha varit den som ledde rådet som beslutade om vem som fick leva och vem som skulle dö. 2016 läcktes en ljudfil från ett möte i augusti 1988 mellan höga ledare inom rättssystemet där de diskuterade avrättningarna, ett möte där även Raisi deltog.

Vill gripa presidenten

– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, har Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, tidigare sagt till TT.

Människorättsjuristen Kaveh Moussavi, baserad i Oxford, Storbritannien, låg bakom den polisanmälan som i november 2019 ledde till Sveriges gripande av 60-åringen. Nu fokuserar han tillsammans med samma grupp av jurister från advokatbyrån McCue & Partners på att lagföra president Raisi för hans inblandning i massavrättningarna.

– Hans (60-åringens) stundande åtal innebär att jag har något att utgå från när jag nu går över till att försöka gripa Raisi. Mitt juridiska team har släppt allt och jobbar nu 18 timmar om dygnet med att lagföra den sittande presidenten, säger Moussavi till TT.

Ekonomi i kris

Politiskt är det en stor utmaning som Ebrahim Raisi står inför som ny president i Iran. Landets ekonomi är i den djupaste krisen på decennier, påskyndad av sanktioner och av pandemi. En inflationstakt på över 40 procent har gjort vardagen tuff för iranierna.

Relationen till USA och en eventuell omförhandling av kärnenergiavtalet som president Donald Trump drog USA ut ur, är frågor som Raisi kommer att behöva ta sig an.

Spekulationerna har varit många kring hur Raisi och hans regering kommer att agera. Avgående utrikesminister Mohammad Javad Zarif föreslog i en rapport i juli att förhandlingarna bör slutföras.

Raisi väntas presentera sin regering på torsdag.