Riksdagspartierna backar i kyrkovalet – men S störst

Hans Österman

, 

Emil Salmaso

Socialdemokraterna blev störst, men minskade. Det var de inte ensamma om.

De traditionella politiska partierna backade i kyrkovalet.

Bland vinnarna fanns i stället den fristående nomineringsgruppen Posk som fick var femte röst och vänstergruppen Visk som ökade mest av alla.

Vallokalerna stängde klockan 20 på söndagskvällen och tidigt på måndagsmorgonen hade 2 134 av 2 138 valdistrikt rapporterat sina röster.

En trend var tydlig redan från börjar: De tre riksdagspartier som också ställde upp i kyrkovalet backade jämfört med 2017.

Socialdemokraterna fick 27,6 procent av rösterna (-2,7 jämfört med 2017).

Centerpartiet fick 11,1 procent (-2,6).

Sverigedemokraterna fick 7,8 procent (-1,5).

Förutom de tre riksdagspartierna kandiderade ett dussintal andra nomineringsgrupper. Flera av dem har mer eller mindre tydliga motsvarigheter i den traditionella partipolitiken.

Av dessa stack VISK, Vänstern i Svenska kyrkan, ut mest. VISK fick 7,3 procent av rösterna. Det är 4 procentenheter mer än 2017 och den största ökningen i hela kyrkovalet. Framgången uppmärksammades också av förre V-ledaren Jonas Sjöstedt på Twitter under kvällen.

Näst störst: POSK

Andra nomineringsgrupper i kyrkovalet är helt fristående. POSK, Politiskt obundna i Svenska kyrkan, fick 19,5 procent av rösterna, en ökning med 2,4 procentenheter, och blev därmed näst störst.

Frimodig kyrka fick 3,5 procent (-0,5) medan Öppen kyrka för alla fick 5,4 procent (+1).

Alternativ för Sverige, ett parti som bildats av avhoppade och uteslutna sverigedemokrater, hade satsat hårt på kyrkovalet och tog med 1,2 procent av rösterna plats i kyrkomötet med tre mandat.

Valdeltagandet minskade

Valdeltagandet i årets kyrkoval var 17,5 procent, en minskning med 1,6 procentenheter.

– Det är jättebra. Jag hade inte förväntat mig en så hög siffra, säger valgeneralen Anki Bondesson till tidningen Dagen.

Kyrkomötet, det högsta beslutande organet i Svenska kyrkan, har 251 platser. Det finns ingen procentspärr som i riksdagsvalet. Det gör att även små nomineringsgrupper får mandat.

Så här fördelade sig rösterna och mandaten i kyrkovalet 2021 (förändring jämfört med 2017 inom parentes):

Socialdemokraterna: 27,6 procent, 70 mandat (-2,7 procentenheter och 6 mandat).

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan): 19,5 procent, 48 mandat (+2,4 procentenheter och 5 mandat).

Centerpartiet: 11,1 procent, 31 mandat (-2,6 procentenheter och 3 mandat).

Borgerligt alternativ: 8 procent, 19 mandat (-0,8 procentenheter och 3 mandat).

Sverigedemokraterna: 7,8 procent, 19 mandat (-1,5 procentenheter och 5 mandat).

VISK (Vänstern i Svenska kyrkan): 7,4 procent, 18 mandat (+4 procentenheter och 9 mandat).

Öppen kyrka: 5,4 procent, 13 mandat (+1 procentenhet och 2 mandat).

Frimodig kyrka: 3,5 procent, 8 mandat (-0,5 procentenheter och 2 mandat).

Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna: 3,3 procent, 8 mandat (+0,9 procentenheter och 2 mandat).

Kristdemokrater i Svenska kyrkan: 2,8 procent, 7 mandat (-0,2 procentenheter).

FISK (Fria liberaler i Svenska kyrkan): 1,6 procent, 4 mandat (-1,4 procentenheter och 3 mandat).

AFS, Alternativ för Sverige: 1,2 procent, 3 mandat (ny).

Himmel och jord: 0,6 procent, 1 mandat (ny).

(Valresultatet klockan 04.43 när 2 134 av 2 138 distrikt var räknade.)