Så kan Säpo sättas in mot journalister om ny visselblåsarlag går igenom

Uppdaterad 2022-11-17 | Publicerad 2022-11-14

Säpo-utredning, hemliga tvångsmedel, och upp till fyra års fängelse.

Det kan vänta journalister som efter årsskiftet publicerar uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation.

– Det är helt förkastligt. Staten breder ut sig på ett område man borde hålla sig borta från, säger Krister Thelin, tidigare statssekreterare och domare på FN:s krigsförbrytartribunal.

Efter årsskiftet kan Säkerhetspolisens resurser sättas på att utreda reportrar – om de publicerar sekretessbelagda uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation.

Lagförslaget väntas klubbas igenom av riksdagen på onsdag efter att Socialdemokraterna och Moderaterna enats i frågan.

Avslöjade sexualövergrepp

Exempel på historiska avslöjanden som troligen hade varit förbjudna med den nya lagstiftningen är:

Anders Kompass visselblåsning gällande sexuella övergrepp på barn inom ramen för en FN-insatsen i Centralafrikanska republiken.

Ekots avslöjande om Sveriges och myndigheten FOI:s hemliga byggplaner på en vapenfabrik i Saudiarabien.

Enligt Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt, och tidigare anställd på riksdagen för att arbeta med förarbetet av lagförslaget, är det främst brottskategorier av typen ”obehörig befattning med hemlig uppgift” som kommer att bli aktuell för svenska journalister.

– Det framstår som osannolikt att journalister skulle ha avsikt att gå främmande makt tillhanda. Däremot så är det möjligt att medier får tag på uppgifter som skulle vara hemliga inom ramen för ett samarbete med en stat eller en mellanfolklig organisation och om en sådan uppgift publiceras som skulle allvarligt kunna skada relationerna så kan det handla om grov obehörig befattning med hemlig uppgift, säger Mikael Ruotsi.

Rätt att avlyssna

I de fall det är ”grov” obehörig befattning med hemlig uppgift som misstänks finns det bara fängelsestraff i straffskalan, och då i högst fyra år. Samtidigt är det då den enskilde journalisten som utreds och eventuellt åtalas – och inte ansvarig utgivare som vid andra tryckfrihetsbrott.

Enligt Mikael Ruotsi är det Säkerhetspolisen som kommer att få ansvaret för att driva utredningar mot svenska journalister, vilket även bekräftas av Säpos pressavdelning.

I de fall där grov obehörig befattning med hemlig uppgift misstänks får Säkerhetspolisen rätt att använda sig av statens samlade kraft när det gäller hemliga tvångsmedel, enligt lagrådsremissen, vilket innebär allt från rumsavlyssning till att hacka mobiltelefoner, även för att ”förebygga” brott, om det godkänns av domstol.

Dessutom sätts meddelarskyddet i de fallen ur spel och husrannsakningar kan genomföras i redaktionslokaler och telefoner och datorer kan tas i beslag av Säpo.

I samtliga fall när det gäller utredningar riktade mot medier är det Justitiekanslern, JK, som har att ta beslut om att att inleda förundersökning eller ej.

Arkivbild, Säpo.

Liberalerna svängde

I riksdagen är Moderaterna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna överens om det nya lagförslaget. Liberalerna var tidigare emot lagförslaget men har nu plötsligt svängt och kommer att rösta ja på onsdag.

– Vi är fortsatt kritiska till förslaget, men vi röstar utifrån att vi sitter i en regering i dagsläget och det finns en poäng i att vara enhetliga där, säger Liberalernas KU-ledamot Malin Danielsson (L) till TT.

Miljöpartiet var för lagförslaget medan de satt i regering med Socialdemokraterna, men har senare ändrat sig och kommer att rösta nej på onsdag.

Vänsterpartiet har under hela processen varit emot lagförslaget och KU-ledamoten Jessica Wetterling (V) hoppas att andra riksdagsledamöter på onsdag ska ansluta sig till deras linje, i andra hand att lagförslaget skickas tillbaka till utskottet för ny beredning.

– Nu är det upp till alla ledamöter att rösta efter sitt samvete. När det gäller grundlagsändringar tycker jag att varje ledamot borde försöka sätta sig in i ärendet och inte bara släppa igenom något som kan få katastrofala följder för vårt samhälle, säger Jessica Wetterling till Aftonbladet.

Försvårar utlandsjournalistik

Under arbetet med lagen har en rad remissinstanser varit mycket kritiska till lagförslaget, exempelvis skriver Journalistförbundet att lagförslaget ”inskränker yttrandefriheten” och att ”de föreslagna förändringarna kraftigt kommer att begränsa möjligheterna att rapportera om Sveriges agerande utomlands.”

Branschorganisationen TU skriver att det finns en ”betydande risk för att förslagen får en starkt återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentligheter.”

Försvarsmakten är dock positiv och inte heller Säkerhetspolisen hade några invändningar enligt myndighetens lagrådsremiss.

Samtidigt har allt fler personer på senare tid yttrat kritik i den allmänna debatten. En av dem är den tidigare domaren och moderata statssekreteraren Krister Thelin.

– Det är helt förkastligt. Staten breder ut sig på ett område man borde hålla sig borta från. För mig finns det ett tydligt exempel på varför det är olämpligt att gå vidare med detta, och det är att Anders Kompass skulle straffas för det han gjorde, det är för mig en total orimlighet, säger Krister Thelin.

”Duger inte”

En av riksdagspartiernas viktigaste talepunkter för att försvara lagförslaget har varit införandet av en säkerhetsventil i lagstiftningsarbetet, om att domstolar har rätt att inte straffa en journalist efter åtal om gärningen varit ”försvarlig”.

Den tidigare domaren Krister Thelin ger dock inte mycket för ”säkerhetsventilen” och han vill att justitiedepartementet återkallar propositionen omedelbart.

– De har lagt till den här ventilen i efterhand men det duger inte. Den är för lösligt utformad, försvarlighetsrekvisitet bygger på att en domstol i efterhand ska sitta och göra den här vägningen och det bygger på att man ska behandla journalister lite annorlunda, vilket i sig är vanskligt eftersom vi inte har någon klar definition av vad som är journalistik, säger Krister Thelin.