Turkiska medier backar om dåd riktat mot konsulatet
Publicerad 2023-02-05
Det fanns inget konkret hot mot svenska konsulatet i Istanbul – trots gripandet av 15 misstänkta IS-terrorister, enligt turkisk polis.
De turkiska mediernas vändning i går kväll pekar på att något pågår bakom kulisserna.
– Man anar ett politiskt spel kring det här, som är kopplat till valrörelsen, säger den förra detta svenske ambassadören i Turkiet.
PLUS: Så farligt blir det för Sverige – utanför Nato
I går rapporterade turkiska medier om ett gripande av 15 män i Turkiet som misstänktes för att ha planerat ett dåd mot svenska konsulatet i Istanbul, bland annat den statligt kontrollerade nyhetsbyrån Anadolu Agency.
Men senare avpublicerade AA sin artikel och under söndagsmorgonen rapporterade de och flera andra medeer om ett skriftligt uttalande från den turkiska polisen i Istanbul.
De skrev att männen har kopplingar till IS - men inga konkreta hot mot konsulatet har kunnat bevisas.
– Det är lite svårtolkat, rent politiskt, menar den före svenske ambassadören i Turkiet Mikael Sahlin.
Han tycker att oklarheterna i rapporteringen kring gripandet av de 15 männen ska sättas i ljuset av att flera västländer på senare tid slagit larm om att deras medborgare ska vara försiktiga när de är i Turkiet, att undvika offentliga platser eller platser som skulle kunna vara känsliga för terrordåd.
– Det har retat upp regimen, ambassadörer har kallats upp till turkiska utrikesdepartementet, där man klagat på att man överdriver hotet.
Att de turkiska medierna backar bör nog ses utifrån den kontexten, hävdar Mikael Sahlin.
– Det blir lite svårt att tolka det hela. Det kan vara polisiära instanser som agerat på egen hand, och så tycker inte regimen om det för att man har den här polemiken igång. Det slår mig nu, när vi pratar om det här, det gör den här saken lite spännande. Vilket intresse uttrycker den här händelsen?
Anar en ambivalens hos regimen
Han hävdar att händelsen har en dubbel kontext.
Det är fullt möjligt att det finns en sanning bakom det planerade dådet, att människor inom den islamistiska världen reagerat kraftigt på en koranbränning. Men i bakgrunden hägrar också svensk-turkiska spelet kring Natofrågan.
– Visst är det fullt möjligt att det faktiskt är en genuin händelse, ett genuint hot man lyckats spränga. Jag kan ana en ambivalent hållning hos regimen, å ena sidan stolta att man lyckats förhindra någonting, å andra sidan obekväma att polisen lyfter fram IS som en aktör i turkisk politisk kontext.
Men vid tillfällen där polisen griper misstänkta terrorister eller andra våldsverkare brukar Erdogan och den turkiska regimen ta chansen och peka ut PKK.
– Om det varit PKK som hotat det svenska generalkonsulatet hade det varit en annan sak. Då stämmer det mer på den allmänna politiska bilden, att skylla särskilt vid Sverigerelaterade saker, då är det viktigt för Turkiet att peka på det.
”Ett tungt problem för Turkiet”
För att förstå varför relationen mellan IS och Turkiet varit komplicerad måste man backa bandet. I kriget i norra Syrien har YPG från västvärlden setts som en så stark motståndare till IS.
Västvärlden, inklusive Sverige, har ju haft under amerikansk ledning ett samarbetsförhållande med YPG i kampen mot IS i Syrien, vilket har varit problematiskt för Turkiet.
– De får inte gehör för att kalla YPG för en terrororganisation, trots att alla vet att det finns ett släktskap mellan YPG och PKK. Men då har västsidan prioriterat kampen mot IS och bortsett från det släktskap i sin prioritering. Det har varit ett tungt problem hela tiden mellan väst och Turkiet, säger Mikael Sahlin.
Å andra sidan är YPG en av Erdogans utpekade huvudmotståndare, vilket snarare gör att han har brukat ta tillfället i akt och pekar på att de är farliga, vid sådana här tillfällen.
– Jag tror att någonstans där finns sanningen om just en sådan här sak.