Bottenundersökningen visar: 5–30 meter lera vid Estonia

Av: Olof Svensson

Publicerad:

NYHETER

Estniska experter och flera svenska granskande journalister hävdar att det nya hålet sannolikt uppkom när Estonia slog i sjöbotten.

Men botten där Estonia ligger består av 5–30 meter mjuk lera, enligt handlingar som Statens haverikommission begärt in.

– Det känns osannolikt att det skulle ha orsakat hålet, säger Martin Schreuder vid Chalmers tekniska högskola.

Tio journalister slår på DN Debatt fast att den enklaste förklaringen till de nyupptäckta hålen på Estonia är att fartyget landade på stenar eller andra ojämnheter när det slog ner i sjöbotten.

Liknande förklaringar har tidigare lyfts fram av estniska experter. Experterna hävdar att botten ser ut att bestå av hård och solid berggrund. De drog slutsatsen efter att ha sett råmaterialet av den nya Estoniadokumentären men understryker att de inte gjort någon grundlig analys.

Foto: DPLAY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Del av rapporten från 1996

Aftonbladet har också tagit del av råmaterialet från dokumentären. På filmerna ser det ut att vara klippformationer runt fartyget. Men vrakexperten Linus Andersson, som var med när dokumentären filmades, är övertygad om att det i själva verket är Östersjölera.

Haverikommissionen analyserar rapporten

Nu har Statens haverikommission fått in material som stödjer den uppfattningen. I en rapport från 1996 framgår det att botten där Estonia ligger består av mjuk lera – mellan 5 och 30 meter tjock. Leran är som tjockast vid den södra sidan där fartyget ligger och som tunnast vid den norra.

Under leran finns enligt rapporten hårdare morän. Omkring 100 meter från fartygets norra sida finns hårdare bergrund under leran.

Rapporten är gjord av Delft Geotechics och beställd av Sjöfartsverket. Den går igenom slutsatserna från flera bottenundersökningar som gjordes under åren 1994–1996. Undersökningarna innefattar ett stort antal borrningar i området samt andra analyser.

Syftet med rapporten var att utreda vilket material som skulle passa bäst för att täcka över Estonia. Rapporten tar inte upp huruvida bottenförhållandena skulle kunna ha orsakat skador på skrovet eftersom frågan inte diskuterades vid tidpunkten.

Analyserar rapporten

Martin Schreuder, lektor på Chalmers universitet och expert på fartygsstabilitet, har tidigare sagt att hålet kan ha uppkommit när fartyget slog i botten.

Är det rimligt om botten består av 5–30 meter mjuk lera med en hård berggrund under?

– Nej är det ett så tjockt lager lera känns det osannolikt. Det krävs något hårdare än lera om det ska uppstå ett sådant hål, säger han.

Linus Andersson har undersökt flera andra vrak i närheten av platsen där Estonia ligger. Även där består botten av lera, säger han.

– Min uppfattning är att det inte finns någon bergformation eller sten där Estonia ligger, förutom de som stenar som dumpades senare vid övertäckningen. Folk har fått se ett par klipp från filmen, tittat lite för snabbt och dragit slutsatser av det, säger han.

Delar material till Estland

Statens haverikommission bekräftar att myndigheten beställt, och nu undersöker, rapporten.

Anser du att det okända hålet i skrovet kan ha uppstått när fartyget slog i botten, trots att botten består av ett så tjockt lager lera?

– Arbetet med den preliminära bedömningen pågår och det är för tidigt att uttala sig om orsakerna till hålens uppkomst, säger Jonas Bäckstrand, chef för Estoniautredningen på Statens haverikommission.

Slutsatsen i rapporten går tvärtemot vad de estniska experterna hävdar, att botten ser ut att bestå av hård sten. Kommer ni låta Estland ta del av slutsatserna i denna rapport?

– De tre utredningsmyndigheterna delar med sig av allt relevant material till varandra och för öppna och konstruktiva diskussioner i alla frågor som rör det pågående arbetet.

Journalisterna och regissören svarar

Aftonbladet har varit i kontakt med fyra av journalisterna som undertecknat debattartikeln i DN. Bo-Göran Bodin och Axel Gordh Humlesjö säger att de främst grundar sin uppfattning på uttalandet från de estniska experterna samt bilder i dokumentären. Dan Josefsson säger att han grundar antagandet på enkelhetsprincipen, även kallad Ockhams rakkniv. Janne Josefsson säger att han skrev under texten för att han delar den sammantagna kritiken mot dokumentären som lyfts fram i debattartikeln.

Estoniadokumentärens regissör, Henrik Evertsson, skriver i ett sms att han anser att rapporten är gedigen.

”I vår programserie presenterar vi, bland annat hypotesen att skadan kan ha uppkommit när M/S Estonia möter sjöbotten. I samma sekvens belyser vi också den här rapporten, dess dokumentation och slutsatser. Vår hållning har hela tiden varit att expertmyndigheterna måste utröna hur skadan uppkommit.”

Publicerad:

LÄS VIDARE