Mängder av metangas inkapslad under havets botten – riskerar frigöras

Uppdaterad 2021-05-03 | Publicerad 2021-05-02

Enorma mängder metangas ligger inkapslat under havets botten i Arktis.

Nu riskerar den starka växthusgasen att frigöras i allt snabbare takt.

– Det här innebär att vi kan tvingas minska våra utsläpp från samhället ännu snabbare, säger professor Örjan Gustafsson.

Klimatforskarna har länge oroats över det allt varmare klimatet i Arktis. Med stigande temperaturer tinar permafrosten. Något som leder till utsläpp av metangas – som i sin tur driver på klimatförändringarna ytterligare.

De senaste åren har forskarna kunnat observera hur bubblor av metangas sipprat upp till ytan i Laptenhavet, en del av Norra ishavet, norr om Sibirien. Frågan var varifrån de kom.

Källan till utsläppen har förblivit något av ett mysterium.

Det har spekulerats i att det handlar om lagrat organiskt material som tinats upp och ombildats till metan. Eller att det skulle röra sig om redan bildat metan.

Istäcket i Sannikovsundet i Norra ishavet.

Frigörs med uppvärmningen

En tredje teori har gjort gällande att det handlar om naturgas från enorma underjordiska källor. Den här gasen har tidigare hållit på plats av permafrosten, men i takt med upptiningen ökar trycket och det bildas sprickor i havsbotten, som gör att gasen frigörs.

Nu har ett svensk-ryskt forskningsprojekt, lett av professor Örjan Gustafsson vid Bolincentret för klimatforskning på Stockholms universitet, hittat förklaringen.

Aftonbladet live:
Klimat

Risk för stora utsläpp

I en artikel i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences redogör forskarna för hur de med hjälp av studier av metanmolekylens sammansättning kunnat slå fast de att det mesta av utsläppen kommer från den djupa naturgaskällan.

– Det innebär att det finns en risk för att vi kan se betydligt större utsläpp framöver eftersom metanet inte först behöver bildas genom långsam bakteriell nedbrytning av det organiska materialet, säger Örjan Gustafsson.

Utsläppen av växthusgaser från permafrosten ingår inte i de klimatkalkyler som ligger till grund för Parisavtalet, som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Professor Örjan Gustafsson

”Viktigt vända kurvan”

– Det här innebär att vi kan tvingas minska våra utsläpp från samhället i en ännu snabbare takt för att klara klimatmålet, säger Örjan Gustafsson.

Samtidigt vill han tona ner oron.

– Än så länge påverkar metangasen från den upptinande permafrosten inte halterna i atmosfären så mycket. Men det här visar hur viktigt det är att vända våra egna utsläppskurvor nu.