Yunus, 23, begravdes i dag

Publicerad 2017-01-02

Yunus Görmek, 23, jobbade extra i garderoben på Reina på nyårsafton.

Hans tvillingbror, farbror och kusin som var där klarade sig oskadda.

Yunus begravdes i dag.

– Hans mor måste leva med sorgen under resten av sitt liv, säger Nazan, 38, vän till familjen.

Yunus Görmek, 23, hade allt som i dagens samhälle kännetecknar framgång. Han hade en snygg flickvän, han såg bra ut, med några dagars skäggstubb och det tjocka håret kammat bakåt. Han hade en familj som älskade honom och vänner som beskriver honom endast med superlativ. Han skulle bli data- eller industriingenjör och vid sidan om sitt ordinarie jobb som assistent åt en affärsman drygade han ut ekonomin med att då och då stå i garderoben på nattklubben Reina där hans farbror arbetar.

Yunus jobbade där på nyårsafton och strax efter klockan ett var han på väg mot entrén för att möta några kompisar när terroristen kom in.

Han träffades i huvudet, enligt vänner till familjen.

”Hans bror blir aldrig hel igen”

Hans farbror, kusin, och tvillingbror, som också var på klubben, klarade sig oskadda.

Klockan 14 på måndagen står kistan med Yunus Görmeks kvarlevor insvept i den turkiska flaggan på gården på Ihlamurkuyu merkez-moskén i en förort på Istanbuls asiatiska sida.

En bild av Yunus vid kistan. I bakgrunden syns en av hans bröder. Yunus Görmek, 23 var ett av den 39 offren i terrorattacken mot nattklubben Reina.

Hans tvillingbror Emre Görmek trycker sin panna mot kistan, han håller i den med båda händerna. Han trummar lätt med fingrarna mot tyget. Hjälpande händer ser till att han kan stå upprätt.

– De kompletterade varandra. Hans bror blir aldrig hel igen. Varken han eller resten av familjen kommer någonsin att komma över det här, säger Gözde, 26, vän till bröderna.

Mamman bad honom att stanna hemma

Människorna tränger sig fram genom klungan. De går fram till Emre, hans far och äldre bror. De greppar deras händer. Några kramar om dem. Sorgen beklagas med orden ”basin sagolsun” som uttalas knappt hörbart. Den stenbelagda moskégården fylls sakta av folk. Det är rödgråtna ögon och snyftningar. Unga män i märkeskläder och herrar i för stora byxor. Några kvinnor bär långa kappor och färgglada huvuddukar andra har tajta jeans och slarvigt knutna huvuddukar.

– Jag kan fortfarande inte förstå det, vem som helst av oss kunde ha varit där, säger Tugce, en mångårig vän.

Yunus mamma (med randig sjal) ville inte att han skulle gå till jobbet på nyårsafton.

Yunus mor bad honom att vila på nyårsafton eftersom han ändå jobbade sex dagar i veckan, berättar Nazan, 38, mamma till en av Yunus vänner. Men extra bra betalat var alltför lockande att säga nej för Yunus som sparade pengar till fortsatta universitetsstudier.

Nazan väcktes tidigt på nyårsdagen av sin son, Yunus kompis, som berättade om skjutningen på nattklubben. ”Oroa dig inte, det är ingen fara med Yunus” sa hon och somnade om. Hon drömde om Yunus och att hans telefon gick sönder. Hon säger att han älskade uppmärksamhet och nu vet hela världen om hans död.

Hoppas på dödsstraff

Nazan hoppas att president Erdogan gör allvar av sitt utspel om att återinföra dödsstraffet.

– Om de gav mig personen som gjorde det här skulle jag slita honom i stycken, säger hon.

När bönen är över och kistan börjar gå från hand till hand mot lastbilen börjar några ropa slagord mot kurdiska PKK. Men när kvarlevorna anländer till gravplatsen är storpolitiken borta. Imamen ber för Yunus själ, den närmaste familjen trängs i leran kring graven. När den leriga jorden har skyfflats över kroppen och de sista vänner och anhöriga har skingrats är det endast en röd blomma som ligger kvar vid graven.