Risker när allt fler iva-patienter transporteras

helskärm

Den tredje virusvågen pressar intensivvården hårt. Inte minst i form av ett ökat antal transporter av iva-patienter mellan och inom regionerna.

– Det finns alltid patientsäkerhetsrisker med överflyttningar, säger Göran Karlström på intensivvårdsregistret.

När resurserna på en intensivvårdsavdelning (iva) inte längre klarar behovet kan det bli nödvändigt att flytta patienter till annan iva. Sådana intensivvårdstransporter är förknippade med negativa följder.

Studier har påvisat försämrat tillstånd hos iva-patienten under och efter transporten, med förlängd vårdtid på iva som konsekvens, enligt Svenska intensivvårdsregistret (Sir).

För patient, närstående och personal blir det en psykisk extra belastning. Och resurser för transporterna måste oftast tas från redan hårt belastade ställen.

– Det är alltid önskvärt att inte behöva flytta patienter, säger överläkare Göran Karlström, ansvarig för Sir och medicinskt ledningsansvarig i Region Värmland.

Hög belastning igen

Den andra vågen i höstas avspeglade sig tydligt i antalet överflyttningar till annan iva på grund av resursbrist. I oktober låg andelen på 9,2 procent, i november 13,1 procent och i december 16,3 procent.

Efter årsskiftet avtog smittspridningen, men tids nog rullade den tredje vågen i gång. Motsvarande siffror är för januari 9,6 procent, februari 10,5 procent, mars 15,4 procent och hittills i april 19,2 procent.

Statistiken från Sir visar andelen covidpatienter som iva-vårdats med covid-19 eller tillstånd relaterat till virussjukdomen. Överflyttningar avser transporter från en region till en annan eller inom samma region.

Sir har som målsättning att iva-byten på grund av resursbrist ska ligga under 2 procent. Pandemin har ställt allt på ända; nu ligger regionernas medelvärde nära 11 procent.

Stoppad av snön

TT: Finns det allvarliga komplikationer (för iva-patienterna) kopplade till transporterna?

– Det är en sådan sak som är viktig att följa upp och det pågår en analys om detta. Vi har ännu inte någon sammanställning, men det är en helt adekvat fråga och vi hoppas att inom kort kunna yttra oss om vi har haft några komplikationer, svarar Göran Karlström.

Eftersom tillgången till intensivvårdsutrustade ambulanser, flygplan och helikoptrar är begränsad, har väntetider uppstått. Ibland i timmar, stundom från dag till annan.

– En transport har avbrutits vad jag vet. Det berodde på snöstorm. Transporten fick byta destination för att det inte gick att ta sig fram. Men det gick bra för den patienten, berättar Göran Karlström.

Det har varierat över tid vilka regioner som bett mest om hjälp, på grund av att smittspridningen slagit ojämnt över Sverige.

– Kalmar, Värmland och Gotland är kanske de regioner som samlat under hela pandemin haft det lindrigast, säger Göran Karlström.

Fortsatt vård på väg

I en avhandling vid Göteborgs universitet tar intensivvårdssjuksköterskan Lina Bergman upp ämnet iva-transporter och patientsäkerhet.

Överflyttningar mellan regioner, sjukhus och nyöppnade avdelningar måste ske så skyndsamt det bara går. För att minimera risken för komplikationer och skada får övervakning och behandling inte svikta under transporten.

En portabel respirator kan vara kopplad till patientsängen liksom monitorer för syresättning, puls och blodtryck. Personalen, minst tre personer, förlitar sig också på läkemedelspumpar, syrgastub, handventilator och annan utrustning.

– Intensivvårdspatienter med covid-19 är väldigt sköra, framför allt respiratoriskt. Det är riskfyllt att flytta dem, sade Lina Bergman till Vårdfokus i samband med disputationen.