Experternas mejl: Flockimmunitet får ”kontroll på detta”

Folkhälsomyndigheten hemligstämplar Tegnell-mejl om munskydd

Publicerad 2020-08-12

Flockimmunitet är det som får ”kontroll på detta”, och ”stuva undan de äldsta”.

Aftonbladet har tagit del av flera mejl mellan experter på Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten – som ger en inblick i hur man i ett tidigt skede diskuterade kampen mot coronaviruset.

”Stuva undan de äldsta är dock nog bra”, skrev Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

Samtidigt väljer Folkhälsomyndigheten att hemligstämpla delar av Tegnells mejl om munskydd.

Folkhälsomyndigheten har tidigare kritiserats av 22 forskare i en debattartikel på DN, där forskarna menade att Folkhälsomyndigheten tycks mena att flockimmunitet är det sätt på vilket epidemin kommer att bemästras i Sverige.

Samtidigt har myndigheten uppgett att den svenska strategin aldrig har varit att uppnå flockimmunitet, utan istället att bromsa smittspridningen.

Experternas mejl

I mars kom en rapport från Imperial College som förutspådde att 250 000 britter kunde avlida av viruset.

Aftonbladet har tagit del av flera mejl mellan experter på bland annat Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten, som skickades i samband med rapporten och där bland annat flockimmunitet diskuterades.

I mitten av mars mejlar Anders Tegnell och flera experter och diskuterar bland annat flockimmunitet.

”Skulle inte accepteras”

Den 17 mars mejlade Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, till bland annat Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet och Johan Giesecke, före detta statsepidemiolog och Folkhälsomyndighetens expertrådgivare.

Mejlet handlade om Imperials rapport.

Von Schreeb skrev att det var en ”central rapport som nu får Uk att ändra sin strategi” till en med hårdare restriktioner.

– England och Sverige var de som höll kvar det traditionella sättet att hantera epidemiska utbrott, men sedan kom rapporten som fick politikerna att tvärvända och då lämnade engelsmännen också den traditionella vägen. Det betyder att det politiska trycket blev hårt på Folkhälsomyndigheten att behålla det traditionella sättet, säger von Schreeb i dag.

– Om man tittar på lagstiftning och liknande i Sverige så är arsenalen med insatser som man har väldigt begränsad. Jag tror helt enkelt inte att det finns i vår arsenal att på ett hårt sätt göra det här. Stänga ner samhället på det sätt som andra länder gjort. Militärer med maskingevär på gatorna som i Frankrike skulle inte accepteras här.

Jan Albert, professor i smittskydd, Karolinska Institutet.

”Stuva undan de äldsta”

Den 18 mars mejlade Jan Albert att han hade pratat med Anders Tegnell och matematikprofessorn Tom Britton och bägge inkluderades i mejltråden.

Albert skrev att det fanns ”en hel del tveksamheter” i studien.

”Enligt min mening saknas beräkning av collateral damage på samhälle och ekonomi i denna studie och de flesta åtgärder som gjorts”.

Han fortsatte:

”Min känsla är att detta virus är för snabbfotat för att låta sig påverkas av ’rimliga’ åtgärder. Ska man dra ut den onda tanden snabbt eller långsamt? Stuva undan de äldsta är dock nog bra. Även någon vecka extra planering i vården är värdefull”.

”Vanskligt” att sätta i system

Den 18 mars skrev Tom Britton att rapporten är ”pessimistisk” och att situationen i Sverige inte är helt identisk.

Han fortsatte:

”Och så en kommentar utanför mitt område: att skydda de gamla verkar helt rätt vara prioriterat. Däremot är det väl bara av godo om i övrigt helt friska personer i ett hushåll smittas och stängs in i (frivillig) karantän i 8–10 dagar? Kanske för vanskligt att sätta detta i system trots allt?”

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin.

Flockimmunitet ”får kontroll på detta”

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, svarade:

”Din sista kommentar håller jag med om till fullo. Herd immunity är det som får kontroll på detta. Kan detta åstadkommas under ordnade former och skydda riskgrupper klaras detta av på bästa sätt”.

Professor Matti Sällberg mejlade i mars om att det är flockimmunitet som ”får kontroll på detta”.

”Vet inte om jag tänker rätt”

Tegnell svarade:

”En tanke vet inte om jag tänker rätt”.

Han fortsatte med ett resonemang om Imperials rapport och flockimmunitet:

”Man verkar räkna med ett ganska lågt mörkertal vilket borde leda till att man underskattar takten på spridningen och kraftigt överskattar andelen som blir sjuka”.

”Därav de extremt pessimistiska prognoserna och tanken om hur svårt det kommer vara att uppnå herd immunity”.

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Rådgör med flera experter

Tom Britton säger att han inte vet i hur stor utsträckning experter som han själv har varit med och påverkat Folkhälsomyndighetens strategi.

– Min gissning är att de rådgör med ett antal olika experter utanför Folkhälsomyndigheten och sedan på något sätt väger ihop de olika synpunkterna för att sedan gå vidare i sitt beslutsfattande.

Tror du att de här tankarna om flockimmunitet som fanns tidigt spelat in i att Sverige har valt en väg med mindre restriktioner?

– Det kan jag inte uttala mig om. Den här Imperial-artikeln ritade upp två scenarion. Den ena hette mitigation som var mildare och det andra hette supression. Och i det senare scenariot skulle samhället stänga ner fullständigt i ett halvår. Och sedan av och till under ytterligare ett år. Och i min värld så kändes det inte som ett rimligt, realistiskt scenario.

Matematikprofessorn Tom Britton skriver i ett mejl i mars att ”det väl bara av godo om i övrigt helt friska personer i ett hushåll smittas”.

”Stänga ner samhället”

Jan Albert kommenterar sitt mejl, där han bland annat skrev om man ska ”dra ut den onda tanden snabbt eller långsamt” och uppger att det handlar om olika val av strategi, där andra nordiska länder valt en annan väg än Sverige, med hårdare restriktioner.

– De strategier som Norge, Finland och Danmark har, som försöker hålla smittspridningen borta mer eller mindre helt och hållet, genom att stänga ner samhället och vänta på ett vaccin. Det är frågan om det är bäst strategi ändå.

– Det är sådant som man fortfarande inte vet, men det var intressant att fundera kring redan då. Det fanns inga absoluta svar vid den tiden och det gör det fortfarande inte.

Vad tänker du kring huruvida det är bäst att ha den strategin som Sverige har haft?

– Jag är fortfarande väldigt osäker på det. Därför att det hänger så mycket på hur mycket av smittspridningen som återstår. Är det så att vi har 90 procent eller 95 procent kvar i Sverige? Då är det väldigt mycket elände som återstår om man skulle släppa på restriktioner eller bara fortsätta med dem på den nivån vi har.

När Aftonbladet når Matti Sällberg på telefon säger han att det var ett ”teoretiskt resonemang” om flockimmunitet som fördes i mejltråden.

– Folkhälsomyndigheten har ju sagt att deras ambition inte varit att satsa på flockimmunitet, men har man en spridning i ett samhälle så blir ju det en konsekvens av det.

”Med all respekt”

Anders Tegnell säger att experterna inte haft ”speciellt mycket” inflytande på myndighetens strategi och tycker inte att det varit någon press åt ”någon av hållen”.

– Vår strategi har alltid varit att hålla nere smittspridningen så mycket som möjligt, utan att vidta åtgärder som får extrema negativa effekter, säger han.

Tegnell upplever inte heller att experternas tankar om flockimmunitet haft någon påverkan.

– Nej, det kan jag inte påstå. Jag menar dels hade vi landat i hur vi tänkt jobba innan de här diskussionerna drog i gång och jag får nog säga att vi på myndigheten vet väl så mycket om flockimmunitet och dess effekter och problem som de här personerna. Med all respekt för att de är jätteduktiga forskare.

Hemligstämplar Tegnell-mejl

Aftonbladet har även begärt ut ett mejl som Anders Tegnell skickat till Mike Catchpole, chefsforskare vid EU-myndigheten ECDC, och Frode Forland, smittskyddsdirektör på norska Folkehelsinstituttet.

Mejlet handlar om munskydd och är skickat i april – men Folkhälsomyndigheten väljer att hemligstämpla delar av Tegnells mejl.

Varför är det så viktigt att sekretessbelägga?

– Det får du prata med våra jurister om. Det är de som gör de bedömningarna, inte jag, säger Anders Tegnell.

I sitt beslut hänvisar myndigheten till utrikessekretess.


PODD Om coronaepidemin och ekonomin

Aftonbladet Daily pratar med ekonomen Claes Hemberg.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen