Folkhälsomyndigheten avfärdade MSB:s coronascenario
Publicerad 2020-09-07
MSB tog tidigt fram ett krisscenario för ökad spridning av corona, stängda gränser och oro på de globala marknaderna.
Då varnade Folkhälsomyndigheten för att okunniga myndigheter tog fram felaktiga scenarier.
– Deras svar försvårade för oss, säger Alexandra Nordlander, enhetschef på operativ analys på MSB.
Svenska myndigheter har tidigare fått kritik för bristande beredskap inför coronautbrottet. Den 25 februari, när viruset fått stor spridning i Iran och Italien, trodde Folkhälsomyndigheten ännu inte på ett stort utbrott i Sverige.
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, reagerade i början av februari på uppgifterna om det nya coronaviruset som spreds snabbt i Kina. Det visar dokument som bloggaren och journalisten Mats Engström begärt ut och som Aftonbladet har tagit del av.
Då mejlade MSB en hemställan till flera myndigheter med syftet att kartlägga beredskapen inom deras respektive områden. Där beskrivs ett potentiellt scenario med viss smittspridning i Sverige, fortsatt spridning i Kina och globalt. Flera länder har begränsat resandet till och från främst drabbade länder, det är störningar i den globala handeln och oro på finansmarknaden och bland allmänheten finns oro för smittspridning och myndigheternas hantering.
”Inga särskilda konsekvenser”
Socialstyrelsen svarade utförligt att det fanns risk för brist på vårdplatser, skydds- och medicinskteknisk utrustning och vårdpersonal.
Folkhälsomyndigheten svarade att beredskapen är mycket bra. På frågan vilka konsekvenser scenariot kan få på kort eller lång sikt är svaret: inga och inga.
Risker gällande försörjning av varor, tjänster och personal: inga speciella.
MSB ser kritiskt på svaren, som man ansåg stack ut jämfört med andra myndigheters.
– Vi förstår att det var en pressad situation, men självklart är det problematiskt när vi får den typen av otillräckliga svar. Vi behöver få in svar som vi får förtroende för så vi kan ge en rättvisande beskrivning för regeringskansliet, säger Alexandra Nordlander, enhetschef för operativ analys på MSB.
MSB: Var riktat till oss
När det gäller utmaningar rörande resurser, informationsförsörjning och kommunikation var svaret: ”att lugna myndigheter att inte överreagera och som inte har kunskap, samt hantera allmänheten som har oro eller sprider osanna uppgifter”.
MSB frågade sedan vilka åtgärder myndigheten kunde vidta för att förbereda inför scenariot.
”Alla åtgärder utgår från att hantera enstaka fall korrekt samt att informera omvärlden sakligt så inte felaktiga scenarier görs av okunniga myndigheter, regioner eller politiska beslut”, blev svaret.
– Vi uppfattade att det var riktat till oss, men delade inte bilden. Vår uppgift är att ta fram scenarier som skulle kunna inträffa för att väcka aktörer så att de förbereder sig inför en kris. Vi hade kunnat ta i mer, men det här var en rimlig nivå, säger Alexandra Nordlander, som i efterhand konstaterar att de snarare tog till i underkant.
I nästa hemställan en vecka senare skrev MSB att myndigheterna ska ha Folkhälsomyndighetens bedömning av smittspridning – vid tidpunkten satt till låg – till grund för sina analyser.
– Vi såg att det också fanns en anledning att betona att de gör bedömningen av ett troligt scenario och att vi hade tagit fram ett möjligt. Och vi hade redan ställt frågor utifrån vårt scenario.
Påverkades ert arbete med krisberedskapen av det här?
– Inte medvetet, men jag kan ju inte svära på att vi inte påverkades, säger Alexandra Nordlander.
”Var viktigt att markera”
Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, förklarar de korta svaren med att det dels var ett pressat läge, dels att myndigheten hade en bra beredskap för en ökad smittspridning.
Enligt honom kritiserade man inte MSB:s scenario. Svaret var en reaktion på en diskussion som fördes i medier.
– I sammanhanget fanns många bedömningar av hur det här skulle gå till och drabba oss. Det var viktigt att markera att vi i första hand ska göra bedömningen av sjukdoms- och smittspridning, annars riskerar man att sprida en oro.
Ni skriver att det är viktigt att myndigheter inte överreagerar och att informera sakligt så inte okunniga myndigheter gör felaktiga scenarier. Är det lämpligt att kalla andra myndigheter för okunniga?
– Anledningar var att vi såg då att det spreds många olika scenarier från stora aktörer. Det var viktigt att vi som expertmyndighet skulle fram dem. Vi skriver inget om okunniga myndigheter.
Jo det gör ni.
– Ja, och vi är ju också okunniga på vissa områden, men när det gäller smittspridning är vi expertmyndighet. Det var inte riktat mot MSB, vi ville bara betona vikten av att vi alla håller oss till våra expertområden, säger Anders Tegnell.
Tyckte ni att det inte var så?
– Det fanns tendenser till en sån sak, det var viktigt att varje myndighet gick tillbaka till sitt område.
Är det inte rimligt att en myndighet som har krisberedskap som expertområde tar fram ett värstascenario för att förbereda för det?
– Utifrån ett scenario från vår sida med möjliga effekter så är det väl rimligt att de kan ta fram det, ja.
Det scenario som MSB beskrev stämde ganska bra.
– Ja, det handlar inte om ifall just detta var rätt eller fel, det handlar om att vi som myndigheter uttalar oss om våra expertområden.
Tegnell betonar att enkäten var en liten del i myndighetens arbete kring coronaviruset i början av februari och att man hade rapporterat till MSB vid flera andra tillfällen.
– Man måste vara försiktig med att bara se en liten del av pusslet. Under den här tiden var vi på gång med många andra saker: vi hade gått upp i stabsläge, hade en aktiv dialog med smittskydden i regionerna och vårt labb arbetade med att hantera viruset.
PODD Ann bor där pandemin inte slagit till
Det finns tio länder utan registrerade coronafall – svenska Ann bor i ett av dem.