7 punkter: Det viktigaste ur regeringens budget

Publicerad 2022-11-08

Höstbudgeten innehåller satsningar på totalt 40,4 miljarder kronor.

Här är några av de viktigaste punkterna – och kritiken.

1. Billigare bensin och diesel

Regeringen vill sänka skatten på bensin och diesel med en krona från årsskiftet. Dock blir sänkningen mycket lägre på grund av den rådande inflationen. Priset vid pump kommer istället att sänkas med 14 öre för bensin och 41 öre för diesel per liter.

För dem som vill köpa elbil kommer den tidigare klimatbonusen att försvinna från och med idag, vilket beräknas ge tre miljarder till statskassan. Den så kallade reduktionsplikten kommer även att sänkas till en nivå i linje med EU:s miniminivå, vilket på kort sikt kommer ha en negativ effekt på klimatet.

2. Pengar till vård, skola och omsorg

För att slippa skära ned i välfärden i tider av prisökningar skjuter regeringen till pengar till vård, skola och omsorg som bedrivs i kommunala och regionala regi.

Satsningar kommer även att göras på kortare vårdköer och fler vårdplatser, vilket beräknas kosta staten totalt 2 miljarder.

3. A-kassan behålls – men skattesänkning stoppas

A-kassan kommer ligga kvar på samma nivå som under pandemin, vilket innebär ett maxtak på 1 200 kronor per dag de första 100 dagar.

Regeringen föreslår även sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, vilket beräknas kosta 770 miljoner. Dock uteblir den utlovade sänkning av inkomstskatten, vilket var ett vallöfte från Moderaterna på drygt 30 miljarder.

Att de utlovade skatterna på inkomst uteblev, till förmån för en permanent a-kasseersättning har fått skarp kritik även från högersidan.

– Den här budgeten hade lika gärna kunnat presenteras av en S-regering, säger bland andra Benjamin Dousa, vd på tankesmedjan Timbro.

4. Extra satsning på företag som slukar el

Regeringen presenterar ytterligare ett elstöd, utöver högkostnadsskyddet på 55 miljarder till hushåll och företag. Det nya stödet är för så kallade elintensiva företag, och väntas likt högkostnadsskyddet finansieras av flaskhalsintäkter från Svenska Kraftnät, och går därmed utanför höstbudgeten.

5. Mer stöd och vapen till Ukraina

Regeringen vill se ett starkare försvar, både militärt och civilt, då världen befinner sig i oroliga tider. Det civila försvaret tilldelas totalt 900 miljoner kronor. Visionen är att Sverige ska uppnå Natos mål om försvarsutgifter –motsvarande två procent av BNP – senast 2026.

Det militära stödet till Ukraina kommer också att utökas, bland annat genom kvalificerade vapensystem.

6. Slopad gratisentré till statliga museer

Entrén för vuxna till statliga museer dras in, och satsningar på kulturskolor och bibliotek halveras. Även det särskilda pandemistödet dras in och de statliga scenkonstinstitutionernas får mindre pengar.

Dock tillkommer en helt ny satsning på cirka 40 miljoner för konstnärer i form av stipendier och den statliga tv-avgiften sänks.

7. Kritiseras av oppositionen

Oppositionen har som väntat varit starkt kritiska mot regeringens budget.

Tidigare finansministern Mikael Damberg (S) lyfter löftet om att bensinpriset skulle minska med 10 kronor vid pump, men att det nu blir 14 öre. Han nämner även Sverigedemokraternas vallöfte om 20 miljarder årligen till rättsväsendet, vilket i budgeten blev 1,4 miljarder.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund är kritisk till budgetens miljöambitioner, som han kallar ”en förödande klimat- och miljöslakt”. Han framhäver även att den nuvarande regeringen ”trycker plattan i mattan mot en klimatkatastrof”.

Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ali Esbati tycker i sin tur att budgeten präglas av ”chockerande passivitet i förhållande till krisen”. Även han är kritisk till klimatsatsningarna som han beskriver som ”pinsamma” och som bara gynnar de rika.