Migrationsverket om siffran som sticker ut: Tankeväckande

Publicerad 2022-06-05

Studenten Sahar, 22, ska utvisas till Afghanistan. Hon är inte ensam.

Asylsökande afghaner har svårare att få uppehållstillstånd i Sverige än andra EU-länder.

– Det saknar betydelse, men det är tankeväckande, säger Per Adolfsson på Migrationsverkets rättsavdelning.

Uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat visar att Sverige under årets första kvartal beviljade 180 afghaner uppehållstillstånd och fattade 120 beslut om utvisning.

Andelen positiva besked låg alltså på 60 procent.

Det placerar Sverige i en särställning i Eurostats statistik.

Inget annat land som under början av året fattade beslut i afghanska medborgares asylärenden, har en lika låg andel bifall.

Tyskland (92 procent), Spanien (99), Italien (95), Grekland (95), Österrike (93), Schweiz (98) och Nederländerna (99) hade alla en betydligt högre andel beviljade uppehållstillstånd.

I ett par länder, Liechtenstein och Polen, ledde varje asylansökan till positivt besked (för Polens del rörde det sig om 25 personer och för Liechtenstein om 5).

”Statistik är knepigt”

Det var bara Frankrike, ett land dit många afghaner med svenska avslag tidigare sökt sig och beviljats uppehållstillstånd, som med en bifallsandel på 64 procent låg i närheten av den svenska nivån.

– Statistik är alltid knepigt. Jag vet inte hur man gör i andra länder, säger Per Adolfsson, tillförordnad chef för migrationsrättsenhet vid Migrationsverkets rättsavdelning, som har till uppgift att styra och stödja operativ verksamhet i asyl- och migrationsrättsliga frågor.

Per Adolfsson, tillförordnad chef för migrationsrättsenhet vid Migrationsverkets rättsavdelning.

Är Eurostats siffror inte att lita på?

– Jo, min poäng är att man kan se på statistik på olika sätt och att länder registrerar på olika sätt. Jag säger inte att det är hela förklaringen, men det kan vara en delförklaring.

Att döma av siffrorna är skillnaderna stora. Varför är det så?

– Jag kan inte svara på det. Det finns skillnader i rättssystemen och sammansättningen i sökandegrupper kan också skilja sig mellan länder. Det vi tittar mycket på är hur ärendena ändras i domstol och där ser vi att vi inte har en särskilt hög ändringsprocent. 

Saknar det betydelse att Sverige skiljer ut sig?

– Ja, i någon formell mening skulle jag säga att det saknar betydelse. Men däremot är det tankeväckande.

Vad väcker det för tankar?

– Jag skulle vilja veta vad det är som gör skillnaden – jag håller med om att det är en väldigt intressant fråga. Avviker man från andra länders bedömningar så är det något vi tittar på. 

Hur ska Sveriges utvisningar till Afghanistan gå till?

– När vi tittar på om det finns praktiska verkställighetsmöjligheter så tar vi ställning till om det är fysiskt möjligt att resa till landet. Går det att flyga dit? Och det gör det ju nu. Som svensk lagstiftning är utformad så är grundinställningen att man ska respektera ett myndighetsbeslut och, så att säga, verkställa sig själv. Får man ett negativt beslut så ska man resa hem. 

En talesperson för talibanregimen har sagt att de som återvänder ska ställas inför sharidomstol. Är det något Migrationsverket förhåller sig till?

– Vi förhåller oss till all information vi får, som handlar om förhållanden i landet. Men ett enskilt uttalande behöver knytas till annan landinformation om vad som faktiskt händer när man återvänder.

Förra gången talibanerna var vid makten mellan 1996 och 2001, utvisade Sverige inga människor dit. Har talibanerna förändrats så att situationen är mindre farlig nu?

– Nej, ofarligt kan man inte säga att det är. Däremot måste vi göra individuella bedömningar utifrån de skäl som varje individ anför. Jag har jättesvårt att säga i vilka delar säkerhetssituationen har förändrats, men jag skulle säga att talibanstyret än så länge inte är lika repressivt som tidigare.