Besvikna kvinnor i USA får vänta fyra år till
Tina Magnergård Bjers/TT
Publicerad 2020-03-12
Varje gång den avhoppade presidentaspiranten Elizabeth Warren träffade en liten flicka böjde hon sig ner och gav henne ett lillfingerlöfte.
– Jag ställer upp i presidentvalet för det är sådant som tjejer gör, brukade hon säga.
Nu står slutstriden om presidentkandidaturen mellan två vita män och frustrerade kvinnor i USA frågar sig vad som hände.
Förra sommaren präglades Demokraternas startfält av mångfald, hopp och energi. Bland de många presidentaspiranterna fanns svarta, spansktalande så kallade latinos och inte mindre än sex kvinnor.
När den sista kvinnan som varit med och fajtats i toppen, Warren, kastade in handduken utbröt ilska och frustration i många politiska läger.
– Varje gång jag presenteras som den mäktigaste kvinnan vill jag gråta, för jag önskar att det inte var sant. Jag önskar så att vi hade en kvinnlig president i USA och vi har varit så nära, sade representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi.
– Jag tror att det finns ett element av kvinnofientlighet (i politiken).
"Exceptionella"
Massachusettssenatorn Elizabeth Warren var inte desto mindre berörd när hon avslutade sin kampanj efter supertisdagens fiasko, ståendes på garageuppfarten framför sitt hus i Cambridge.
– En av de svåraste sakerna är alla de där små flickorna som måste vänta i fyra år till, sade hon enligt tidningen The New York Times.
Warren är i gott sällskap av Minnesotasenatorn Amy Klobuchar, Kaliforniensenatorn Kamala Harris, New Yorksenatorn Kirsten Gillibrand och föreläsaren Marianne Williamson som alla avslutat sina kampanjer på grund av pengabrist eller för att de inte sett någon realistisk väg till nomineringen. Tulsi Gabbard, representanthusledamot från Hawaii, har inte hoppat av – men hon har heller inte kvalat in till de senaste debatterna och hennes popularitet ligger på drygt 1 procent.
– Verkligheten är sådan att det fortfarande återstår mycket arbete för att klargöra att kvinnor är exceptionellt kvalificerade och kapabla att vara USA:s överbefälhavare, sade en sammanbiten Kamala Harris nyligen.
Valbarhet viktigt
Vad beror det då på att de kvinnliga aspiranternas kandidaturer inte lyfte? Mycket talade ju för en kvinnlig presidentkandidat: Efter Donald Trumps tillträde 2017 växte det politiska engagemanget – och i många fall ilskan – hos demokratiska kvinnor. Kvinnomarscher arrangerades, organisationer startades. Och mellanårsvalet 2018 ledde till att rekordmånga kvinnor, många av dem med minoritetsbakgrund, nu sitter i kongressen.
Men när det gäller USA:s högsta ämbete verkar det finnas ett glastak. Vallokalsundersökningar och opinionsmätningar som USA-medier refererar till visar att detta verkar kunna kopplas till rädsla för att en kvinna inte är "valbar", det vill säga inte skulle klara av att besegra Donald Trump i höstens presidentval.
– Jag tycker att de två kvinnorna i kampen ska hoppa av för Amerika skulle aldrig välja en kvinnlig president. Man valde inte Hillary som hade varit senator, första dam och arbetat i statsförvaltningen hela sitt liv, sade väljaren Peggy Hendrix från staden Memphis i Tennessee enligt sajten Buzzfeed när Warren och Klobuchar fortfarande var med i striden.
Själv röstade Hendrix på exborgmästaren Mike Bloomberg, som kastade in handduken efter supertisdagen.
USA inte redo?
Hennes uttalande är inte unikt. 44 procent av amerikanerna anser att det är svårare att vinna ett presidentval om man är kvinna, enligt en undersökning som jämställdhetsorganisationen Lean In och Ipsos gjort. Lägg därtill att enbart 16 procent av de tillfrågade tror att deras landsmän är mycket redo eller extremt redo för en kvinnlig president.
USA har redan haft flera kvinnliga utrikesministrar och i nuläget debatteras vicepresidentfrågan intensivt. Vissa bedömare spår att president Trump kommer att slopa Mike Pence till förmån för den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley inför höstens val. Andra poängterar att om Demokraterna nu utser en vit, äldre man till presidentkandidat så måste han ha en kvinna vid sin sida.
PODD Så kan corona påverka det amerikanska presidentvalet
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om hur coronaviruset kan komma att påverka det amerikanska presidentvalet och hur det påverkar Donald Trumps möjligheter till att bli omvald. Gäst är Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.