Försvaret stärks långsammare än väntat

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2019-11-15

Försvarsmakten bedömer att det fattas 55 miljarder i försvarsberedningens plan för att stärka försvaret.

Därför måste upprustningen ske i långsammare takt.

Försvarsberedningen, där alla partier ingår, föreslog i våras den "största militära upprustningen sedan 40-talet".

Försvarsmakten är nu klar med sin analys av hur den kan genomföras.

– Det här innebär ett betydande steg mot ett starkare försvar, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

Han pekar på att den militära förmågan kommer att öka i samtliga försvarsgrenar; armén, flyget och marinen.

– Trenden har vänt, säger ÖB.

Tar längre tid

Att få hela den föreslagna, nya krigsorganisationen på plats kommer dock, enligt analysen, att ta längre tid än vad partierna i försvarsberedningen räknat med.

Försvarsberedningen bedömde att den nya krigsorganisationen skulle vara färdig i slutet av 2020-talet. Men pengarna räcker inte för att rusta upp i den takten. Enligt Försvarsmaktens analys saknas det sammanlagt 55 miljarder kronor fram till 2030.

– Det som händer när ekonomin inte räcker till är att man får skjuta verksamhet och investeringar framåt, säger Bydén.

Försvarsmakten uppskattar att man kommer att ha klarat av tre fjärdedelar av försvarsberedningens ambitioner till 2030.

Lägre ambitioner

Exempel på satsningar som Försvarsmakten vill senarelägga eller minska är att den reducerade motoriserade brigaden som ska försvara Stockholmsområdet bantas till Stridsgrupp Mälardalen och att förmågan att försvara Gotland inte höjs lika mycket som tänkt.

Anskaffningen av nya brigadartilleripjäser finns inte med i Försvarsmaktens plan och marinens sjömineringsförmåga kommer att utökas först efter 2025.

Antalet värnpliktiga kommer att växa till 8 000 först 2025, jämfört med 2024 som försvarsberedningen föreslår.

ÖB är trots vissa ambitionssänkningar full av tillförsikt. Han betonar att försvarsförmågan kommer att fortsätta stiga ända fram till 2030.

Oklara risker

Bydén vill inte gå in på riskerna med att upprustningen går långsammare än vad försvarsberedningen räknat med.

– Vi följer omvärldsutvecklingen och jobbar med analyser om vad den innebär och det kommer vi att signalera till uppdragsgivaren (regeringen), säger Bydén.

Att det finns 55 miljarder mindre än vad försvarsberedningen utgått från beror på att Försvarsmakten tagit höjd för ökade materiel och lönekostnader åren framöver.

ÖB pekar också på att försvarsberedningen räknat med att kunna använda utlovade anslag för framtida satsningar, men som Försvarsmakten redan intecknat.

"Är rätt väg"

Att genomföra försvarsberedningens förslag beskriver ÖB som en stor, men välkommen och nödvändig utmaning.

– Vi är beredda att dra i gång det här arbetet så fort som möjligt. Det här är rätt väg, säger Bydén.

ÖB ger exempel på vad Försvarsmakten vill prioritera fram till 2025. För armén handlar det bland annat om uppbyggnaden av en tredje mekaniserad brigad, ytterligare en jägarbataljon i Arvidsjaur och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

Försvarsmakten räknar med att antalet befattningar i krigsorganisationen kommer att kunna växa från dagens cirka 55 000 till 70 000 år 2025.

– En större krigsorganisation behöver fler chefer, så vi kommer att påbörja utbildningen av värnpliktiga befäl. Vi introducerar åter pluton- och kompanibefälsuttagna, säger Bydén.

Nya regementen

Efter 2025 fortsätter upprustningen med till exempel fortsatt utveckling av arméns brigader, med utveckling av divisionsledningsförmåga, med anskaffning av två nya ytstridsfartyg och med att förse Gripenplanen med vapen för att bekämpa mål på långa avstånd.

Fram till 2030 kommer krigsorganisationen att ha ökat till 100 000 personer.

Försvarsmakten föreslår, i linje med försvarsberedningen, etablering av två nya regementen och en flygflottilj på orter där Försvarsmakten redan är närvarande: Ett K4 i Arvidsjaur, ett amfibieregemente Amf4 i Göteborg och ett F16 i Uppsala. De kan vara på plats till 2025.

För att kunna bygga upp den tredje mekaniserade brigaden föreslår Försvarsmakten att den befintliga verksamheten utökas i Boden, Skövde och Revingehed utanför Lund.

– Vi reserverar också ekonomi för att snarast efter 2025 kunna etablera ytterligare ett regemente, säger Bydén.

Följ ämnen i artikeln