Sverige ansöker om Natomedlemskap

Regeringens historiska beslut om en svensk Natoansökan är fattat.

Nu vill regeringen få mandat att snabbt kunna begära utländskt militärt stöd vid krigsfara.

Beskeden lämnades vid en presskonferens med statsminister Magdalena Andersson (S).

– Vi lämnar en era och går in i en annan, säger hon.

För att visa på det breda politiska stödet för Natoansökan hade hon Moderatledaren Ulf Kristersson vid sin sida.

– Att vi står här tillsammans är ett styrketecken för Sverige, säger Andersson.

Sveriges Natoambassadör i Bryssel kommer att lämna in den svenska ansökan till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inom de närmaste dagarna. Det ska ske samtidigt som Finland lämnar in sin ansökan.

Ringer ej Putin

Statsminister Andersson motiverar beslutet om en Natoansökan med att vi nu lever i en ny och farlig verklighet. Hon ser inga skäl att tro att utvecklingen i Ryssland kommer att börja gå åt rätt håll under en överskådlig tid.

Till skillnad från Finlands president Sauli Niinistö har den svenska statsministern inga planer på att kontakta Rysslands president Vladimir Putin för att meddela Sveriges beslut. Däremot har utrikesminister Ann Linde (S) redan sökt kontakt med sin ryske kollega Sergej Lavrov för ett samtal.

Magdalena Andersson påminner om att Sverige är i ett utsatt läge under ansökningstiden. Det finns risk för ryska motreaktioner. Under anslutningsperioden omfattas Sverige inte av Natos säkerhetsgarantier.

Snabba beslut

Därför lägger regeringen nu fram en proposition till riksdagen som ska underlätta för Sverige att vid behov snabbt få militärt stöd från andra länder. I propositionen föreslås att regeringen får rätt att begära militärt stöd från EU- och Natoländer. I dag måste riksdagen fatta sådana beslut.

– Det går tidsmässigt snabbare och det blir enklare, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringens rätt att begära militärt stöd ska framförallt gälla vid krig eller vid krigsfara.

– Det gäller då att bedöma när ett sådant läge är, säger Hultqvist.

En situation med mer omfattande kränkningar av svensk gräns skulle kunna bedömas som krigsfara.

Regeringen har redan sedan 2020 rätt att begära militärt stöd från Finland utan att gå via riksdagen. Då gjordes bedömningen att det skulle ta en vecka om man först måste ha riksdagens godkännande.

Inga garantier

Flera länder, som USA, Tyskland och Storbritannien, har gett Sverige ”säkerhetsförsäkringar” under anslutningsprocessen.

Nato och även Storbritannien har snabbinsatsstyrkor som skulle vara tänkbara i en sådan situation.

– Det är ju resurser som existerar och som är till för att användas i bland annat sådana lägen, säger Hultqvist.

På måndagen meddelade även Island, Danmark och Norge att de kommer hjälpa Finland och Sverige ”med alla till buds stående medel” under tiden som Natoansökningarna behandlas.

Men det handlar om säkerhetsförsäkringar, inte säkerhetsgarantier.

– Garantier är ju helt bindande. Försäkringar är inte juridiskt bindande, däremot är det utfästelser som kopplas till ett moraliskt ansvar, säger Hultqvist.

Propositionen kommer att behandlas på mycket kort tid i riksdagen. Lagändringen är tänkt att träda i kraft redan på torsdag.