Polischefen i Uppsala: Vi larmas om psykisk ohälsa i onödan

Publicerad 2020-08-28

Patruller larmas om personer med psykisk ohälsa flera gånger om dagen i Region Mitt.

Men många gånger är det bättre att skicka sjukvårdspersonal än poliser.

Det anser Per Halldén, polisområdeschef i Uppsala.

”Det här är mångt och mycket ett uppdrag som ligger utanför vårt uppdrag”, säger Per Halldén, polisområdeschef i Uppsala.

Region Mitt har haft över 1 300 utryckningar som handlar om psykisk ohälsa under de sju första månaderna i år. Under en särskilt intensiv helg i mitten av juli hade polisdistriktet som täcker Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län över 50 stycken utryckningar som föll inom kategorin.

– Men de här ärendena är ändå vitt skilda. Det kan röra sig om en enskild polispatrull som möter en person som mår psykiskt dåligt på stan till att vi åker till ett fullbordat självmord, säger Per Halldén, polisområdeschef i Uppsala.

”Behöver inte vara på plats”

Enligt honom är det självklart att polisen ska vara på plats när en person tagit sitt liv eller försöker begå självmord. Men många gånger tar polisen sig an fall som är kopplade till missbruk eller sociala förhållanden som andra myndigheter har ansvar för.

– Det innebär att vi lägger ner tid på avrapportering till andra myndigheter som kanske hade kunnat vara på plats i stället, säger polisområdeschefen, och fortsätter:

– Polisen är tvungen att vara på plats vid självmord. Men jag menar att många av våra utryckningar handlar om omhändertaganden av människor som mår dåligt. Det är inte ett uppdrag som polisen måste vara på plats för. Poliser är utbildade för att möta människor med sjukdomar och i kris. Men vår huvudsakliga profession är att bekämpa, uppdaga och förebygga brott. Vår kunskap kan inte mätas med dem som är sjukvårdutbildade. Särskilt inte inom psykiatrin.

Mobilt team för psykiskt sjuka

Halldén förespråkar särskilda ambulanser för psykiskt sjuka, vilket de har i bland annat Stockholm, eller ett mobilt team med sjuksköterskor och annan vårdpersonal som kan ta bättre hand om personerna.

– När oron eller förtvivlan slår till kan hjärnan reagera på ett visst sätt, så då kanske samtalet ska gå till sjukvården som vet vem de åker till. De har tillgång till journalanteckningar och kanske även information om pågående vårdinsatser, vilket polisen inte har.

Antalet utryckningar har dessutom ökat sedan 2019 och stjäl resurser från polisens andra uppgifter, enligt polisområdeschefen.