Hon försökte rädda Karolin Hakim: ”Som en mardröm”

Av: Frida Carlqvist

Foto: Krister Hansson

Ljus och blommor på mordplatsen.

Marilyn Pettersson hörde skotten utanför huset och sprang ut för att försöka rädda Karolin Hakims liv.

Ett år efteråt har Marilyn Pettersson starka minnesbilder av händelsen.

– Det var som en mardröm. Det är svårt att tänka att det är sant, säger Marilyn till Aftonbladet.

Marilyn Pettersson, 66, hade nyss kommit hem när hon hörde skottlossningen utanför huset. Hon sprang ut till platsen där Karolin Hakim hade skjutits och började tillsammans med en man försöka rädda livet på henne.

– Det var rena avrättningen. Jag lyfte hennes huvud och hon hade två skott i bakhuvudet. Det är den värsta mardröm som man kan uppleva.

Karolins liv gick inte att rädda. Marilyn Pettersson berättar att hon plågas av minnesbilderna och att hon haft skuldkänslor efter Karolins död.

– Jag kände att varför kunde jag inte se henne innan, eller varför kunde jag inte ha räddat hennes liv. Jag kände att jag kunde gjort mer, men som man säger, det gick inte att göra något.

”Skulle inte dö så ung”

På onsdagen har det gått ett år sedan mordet. När Aftonbladet ringer Marilyn Pettersson berättar hon att hon är på kyrkogården tillsammans med Karolins mamma. Här brukar de mötas för att sörja tillsammans. Idag har Marilyn tagit ledigt från jobbet för att vara vid graven hela dagen.

Där har familj och vänner samlats för att lägga blommor vid graven och för att minnas Karolin.

– Det är en mardröm. Varför skulle hon dö och tvingas lämna sitt lilla barn, helt utan mamma. Hon skulle inte dö så ung, säger Marilyn.

”Tryggheten försvann den 26 augusti”

Efter mordet känns bostadsområdet inte tryggt längre, berättar Marilyn Pettersson.

– Vi bor i ett jättefint område, Ribersborg, men den trygghet som vi hade fram till den 25 augusti 2019 försvann den 26 augusti. Efter detta måste vi alltid kolla om det är någon som vi inte känner igen. Jag känner mig inte trygg, att det är någonting på gång. 

Marilyn Pettersson säger att händelsen fortfarande påverkar henne och att hon blivit räddare.

– Man är så rädd eftersom den eller de som mördade henne är på fri fot, man känner sig så otrygg. En man är anhållen men han är medhjälpare, personen som sköt henne är fri, säger Marilyn Pettersson.

Hon önskar nu att det skulle finnas bättre möjlighet till att vittna anonymt. 

– Först då skulle de som vet våga säga vem som ligger bakom detta. Folk vågar inte prata, de riskerar sina liv.