Bris: Vanligare att barn känner klimatångest

helskärm

Fler barn som söker stöd hos Bris för att de mår dåligt känner också klimatångest. Det späder på ungas oro för framtiden, visar barnrättsorganisationens senaste rapport.

– Det har blivit vanligare att barn och unga tar upp klimatångest när de pratar om sin oro för framtiden. Därför är det viktigt att politikerna visar på handlingskraft och visar att unga kan få hållbara liv, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Barnens rätt i samhället (Bris).

Under 2019 ökade antalet samtal till Bris med knappt två procent till 27 143 jämfört med 26 746 året före, enligt Bris årsrapport.

– Det är killarna som står för ökningen. Samtalen från dem handlar mest om psykisk ohälsa, våld, skolan och familjen. Likheterna mellan killar och tjejer är större än skillnaderna, säger Magnus Jägerskog.

Många med självmordstankar

Den tydligaste tendensen är att samtalen om självmordstankar fortsätter att öka för fjärde året i rad, vilket är ökning med 88 procent sedan 2016.

– Många av de barn och unga som ringer Bris beskriver en livssituation där de förväntas prestera på livets alla områden. Det leder till en stress och press, som gör att de får tankar på att ta sitt liv utan att de nödvändigtvis har något som kan klassas som en klinisk depression eller liknande, säger Magnus Jägerskog.

Han menar att samtalen till Bris är en viktig varningsklocka om att barn saknar stöd och möjlighet att ta upp sitt dåliga mående med någon i sin närhet.

Efter metoo

– Det här har en nära koppling till att vården är väldigt ansträngd och att barn slussas runt bland olika vårdinstanser, där man inte lyckas möta de här barnen på ett bra sätt. Det är viktigt att det tas på allvar och att den utredning som tillsatts för att reformera vårdkedjan sker skyndsamt. Det behöver finnas en röd tråd mellan elevhälsan på skolorna, primärvården och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, säger Magnus Jägerskog.

Förutom psykisk ohälsa vill de unga, som ringer Bris, prata om familjen, våld, övergrepp och kränkningar. Samtalen om fysiskt våld har ökat med 54 procent och sexuella övergrepp med 64 procent sedan 2016.

– Vi har sett en ökning av samtalen om sexuella övergrepp sedan november 2017 då metoo-rörelsen var som mest aktiv, säger Magnus Jägerskog.