Australiens gulliga nationalsymbol i fara

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 7 | Foto: Emma Gyllestad/TT
Koalan George vårdas på koalasjukhuset i Port Macquarie på Australiens östkust. Han kom dit i slutet av juni och har konjunktivit på båda ögonen som har orsakats av klamydia.

Flera tusen av Australiens koalor dog under den senaste skogsbrandssäsongen och djurets framtid är hotad på vissa ställen.

– De kommer att utrotas om vi inte gör något, säger Sue Ashton vid koalasjukhuset i Port Macquarie.

Nu planerar sjukhuset att föda upp koalor som ska släppas i det vilda.

Kring årsskiftet, när en av Australiens värsta skogsbrandssäsonger härjade som värst, spreds filmer av brännskadade koalor över världen. Enligt en färsk rapport beställd av Världsnaturfonden WWF påverkades tre miljarder djur av bränderna och man uppskattar att omkring 5 000 koalor dog.

Området kring Port Macquarie på Australiens östkust, där det vanligtvis finns en stor population koalor, drabbades hårt och omkring en tredjedel av beståndet beräknas ha dött. På stadens koalasjukhus märker man av att det efter bränderna finns färre djur i området.

– Vi har ungefär 20 koalor på sjukhuset just nu och normalt brukar vi ha många fler så här års, säger Sue Ashton, som är ordförande för organisationen som driver koalasjukhuset i staden.

Fullt upp under bränderna

I Port Macquarie, omkring 40 mil norr om delstaten New South Wales huvudstad Sydney, ligger landets enda renodlade koalasjukhus. Flera institutioner i landet arbetar för artens överlevnad och det finns viltvårdsorganisationer som tar hand om koalor. Men sjukhuset är det enda i sitt slag som uteslutande ägnar sig åt koalorna.

– Vi utför alla behandlingar här på sjukhuset förutom mer avancerad kirurgi och röntgen, säger Sue Ashton.

Under brandsäsongen vårdade sjukhuset som mest nära 80 koalor, de flesta hade skadats i bränderna. Det är mer än dubbelt så många djur än normalt, i genomsnitt vårdas totalt 200–250 koalor under ett år.

Koalorna som räddades från bränderna hade ofta brännskador på både tassarna och kroppen. De flesta var dessutom uttorkade och för att kunna behandlas blev de nedsövda.

– Vi hade två undersökningsbord bredvid varandra (i stället för ett i normala fall) med fem personer vid varje. En person höll i masken för att söva koalan och kontrollera dess puls. Sedan var det en person vid varje ben som tvättade, smörjde in och lade om varsin tass. Man var tvungen att arbeta riktigt snabbt för när man söver en koala försöker man att väcka dem efter max 15 minuter, tio minuter är målet.

I dagsläget är det bara några enstaka koalor kvar på sjukhuset som skadades i de senaste bränderna. Resten av de som överlevde har återförts till det vilda eller till de organisationer som tog dem till sjukhuset.

– Vi släppte tillbaka 26 koalor före påsk, de släpptes nästan exakt där de kom ifrån, och det är alltid vårt mål. Vi trodde att vi inte skulle kunna släppa dem förrän i juli, men tack vare att det har regnat mycket så har vegetationen återhämtat sig mycket snabbare än vad vi hade räknat med.

"Vi skämdes nästan"

Organisationen som driver sjukhuset arbetar även med utbildning och forskning om koalor. Man får inte några löpande myndighetsbidrag och verksamheten går runt tack vare donationer. Förutom fyra heltidsanställda arbetar omkring 150 volontärer vid sjukhuset.

Nu planeras dessutom landets första program för att föda upp koalor som ska placeras ut i det vilda. Tack vare det stora engagemanget från allmänheten i samband med bränderna kan man sjösätta projektet långt tidigare än väntat.

I slutet av oktober, när sjukhusets webbplats inte klarade av trycket från alla som ville skänka pengar, startades en nätinsamling. Målet, att få in 25 000 australiska dollar, nåddes snabbt och i skrivande stund har man samlat in nära åtta miljoner dollar, motsvarande över 50 miljoner kronor. Och nya bidrag kommer dagligen.

– Före jul, då det var uppe i två miljoner dollar, var vi på väg att avsluta insamlingen. Vi skämdes nästan och tyckte att vi ju hade åstadkommit det vi ville. Men så tänkte vi att vi skulle låta den fortsätta lite till, och pengarna har fortsatt att strömma in, säger Sue Ashton.

Nya uppfödningsområden

En del av kapitalet har redan använts till att bygga vätskestationer för vilda djur i branddrabbade områden – totalt 140 stycken – och resterande används nu för att få i gång uppfödningen, något som har planerats de senaste två åren.

– Vi trodde att det skulle gå att få igång om fem till tio år, eftersom det skulle behövas den tiden för att samla kapital och resurser. Men tack vare insamlingen har vi redan nu vad vi behöver, säger Sue Ashton.

Målet är att under första året få fram 30 koalaungar och därefter 60 stycken varje år. Om resurserna räcker planeras ytterligare två områden för uppfödning.

– Man behöver stora inhägnade områden. När koalorna väl har fått sina ungar placerar vi dem i en relativt naturlig miljö, men avskiljt från farligheter som vilda djur. Där stannar de tills ungarna är cirka 14 månader och när de har vants av från sina mammor så släpper ut dem i det vilda, så långt bort som möjligt från hus, bilar och vägar. Och sedan fortsätter de förhoppningsvis att föröka sig på naturlig väg.

Riskerar att försvinna

Med uppfödningen hoppas man kunna hjälpa till att vända en förödande utveckling. Koalan är inte utrotningshotad i dagsläget men klassas som sårbar i tre delstater i Australien.

Bland andra Världsnaturfonden WWF har länge larmat att koalorna i delstaten New South Wales riskerar utrotning till år 2050 och i början av juli diskuterade delstatsparlamentet frågan efter det att en parlamentarisk utredning hade kommit fram till samma slutsats.

– Vi måste agera nu om vi ska säkra koalans framtid i New South Wales och det betyder att vi måste skydda deras livsmiljö, säger Cate Faehrmann, som ledde utredningen, enligt Sydney Morning Herlad.

Utredningen kom fram till att den främsta anledningen till att New South Wales koalor blir allt färre är att deras levnadsmiljöer förstörs. Det föreslås bland annat att det ska skapas skyddade områden för djuren, skärpt lagstiftning kring avverkning och husbyggande i koalatäta områden, samt att resurser för viltvårdare och vilddjursmottagningar likt sjukhuset i Port Macquarie.

I slutet av juli lades dessutom förslag fram på hur de nationella miljölagarna kan revideras, där man bland annat vill garantera att koalorna inte blir av med livsmiljöer.

– Vi kommer inte att förlora koalorna, vi ska göra allt vi kan. De är väldigt harmlösa djur, sover oftast 18 av dygnets timmar, de är inte rovdjur och skadar inte någon, säger Sue Ashton.

Publicerad:

LÄS VIDARE