Nadine, 15, har levt i Sverige hela sitt liv – ska utvisas

Uppdaterad 2022-01-25 | Publicerad 2022-01-22

SÖDERHAMN. 15-åriga Nadine är född och har bott hela sitt liv i Sverige.

Trots det ska hon och hennes familj utvisas till Algeriet – ett land hon aldrig har varit i.

– Jag har ingen framtid där. Sverige är mitt hemland, säger Nadine.

Redan 2015 uppmärksammade Aftonbladet den då 8-åriga Nadines öde. På den tiden spelade hon klarinett och lärde sig simma i den kommunala simskolan.

I dag har 15-åriga Nadine helt andra saker att tänka på. Trots att hon fortfarande har en bit av jullovet kvar när vi träffar henne är huvudet fullt av tankar om framtiden.

– Just nu är det mycket kring gymnasievalet, vilket program man ska välja och så vidare. Jag funderar på ekonomi, det låter intressant. I framtiden hade det varit kul att starta ett eget företag, säger hon.

När Nadine bara var 8 år vädjade hon i ett öppet brev om att få stanna i Sverige. Nu har hon – sju år senare – återigen skrivit till myndigheterna.

Parallellt håller hon även på att ta AM-körkort hemma i Söderhamn.

– Tanken var att jag skulle ha börjat övningsköra under hösten men sedan kom vintern så det får bli till våren.

Bott i Sverige i 15 år

Till vardags lever Nadine ett till synes vanligt tonårsliv med skola, kompisar och fritidsaktiviteter.

Men under ytan bubblar den oro som familjen burit med sig sedan hon föddes. Hotet om att de när som helst kan behöva återvända till Algeriet.

– Det har varit en oro hela min uppväxt, säger Nadine uppgivet.

Föräldrar kom till Sverige 2005 och året efter föddes Nadine. Upprepade gånger har familjen fått avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd.

Trots att Nadine är född och uppväxt i Sverige, går i skolan och har vänner här, så anser Migrationsverket inte att det är tillräckliga skäl för att hon eller familjen ska få stanna. Familjen fick nyligen ett nytt avslag.

– Jag tycker det är jättekonstigt. Jag förstår inte hur jag ska kunna anpassa mig till ett land jag aldrig har varit i eller där jag inte kan språket. Jag har pratat svenska hela mitt liv och gått hela grundskolan här. Det känns inte som att de tar hänsyn till mig i sitt beslut, säger Nadine.

”Vill inte slösa bort tiden”

Om drygt två år är Nadine myndig. Hur länge processen med överklaganden kan pågå vet hon inte. Bara att tiden som gått har påverkat henne djupt.

– Detta har pågått så länge jag har levt, men jag försöker att ta allt som det kommer och inte ha för mycket förhoppningar då jag vet att vi när som helst kan behöva lämna.

– Jag försöker ändå att leva mitt liv så gott det går. Jag är bara i den här åldern en gång i livet så jag vill att inte slösa bort den tiden på att vara orolig hela tiden, säger hon.

”Jag förstår inte hur jag ska kunna anpassa mig till ett land jag aldrig har varit i eller där jag inte kan språket”, säger Nadine, 15, som ska utvisas till Algeriet.

Att ett beslut från Migrationsverket kan omkullkasta hela hennes liv och framtid upplever hon som väldigt orättvist.

– Det känns som att för Migrationsverket så är detta bara ett beslut i mängden, medan det för mig handlar om hela mitt liv. Egentligen är det ingen skillnad på mig och mina kompisar. Jag är också född här och har bott här precis lika länge. Enda skillnaden är att mina föräldrar är från ett annat land. Det är så sorgligt hur en sådan ganska liten detalj kan ställa till det så mycket för mig.

Om sin framtid försöker hon ändå att tänka positivt.

– Jag har ganska höga betyg och kommer förhoppningsvis in där jag vill och har höga chanser att få ett jobb. Men jag ser inte mitt liv i ett annat land jag aldrig har varit i. Jag vill leva mitt liv här i Sverige.

Aftonbladet har varit i kontakt med Migrationsverket om Nadine och hennes familjs fall. I ett mejlsvar skriver de angående avslaget att familjen inte ha bedömts ha status som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande.

Vidare skriver man att familjens situation inte heller når upp till de krav som ställs för att de ska kunna bedöma den som synnerligen eller särskilt ömmande.

Har ingen anknytning

De menar även anpassningen till Sverige inte är sådan att den väger tyngre än deras anknytning till hemlandet Algeriet.

”De har ingen annan anknytning till Sverige, till exempel genom familj eller arbete. Det finns därför inte någon möjlighet i utlänningslagen att bevilja familjen uppehållstillstånd här och då ska de också utvisas”.

Att Nadine är född och uppväxt i Sverige menar myndigheten inte heller är tillräckliga skäl då familjen fick avslag om uppehållstillstånd redan första gången 2007, då Nadine var drygt ett år.

”Egentligen är det ingen skillnad på mig och mina kompisar. Jag är också född här och har bott här precis lika länge. Enda skillnaden är att mina föräldrar är från ett annat land”, säger Nadine, 15.

”Trots detta har föräldrarna valt att inte följa beslutet utan istället stanna i Sverige utan uppehållstillstånd och låta henne växa upp och gå i skolan här. Eftersom det är föräldrarna som gjort det valet och Nadine som barn haft begränsat inflytande över det har Migrationsverket också tittat på hur ett återvändande till Algeriet skulle påverka henne” skriver Migrationsverket och fortsätter:

”I det senaste avslagsbeslutet bedömde verket att det inte kan ses som något negativt eller skadligt för Nadine, som lever med sina föräldrar, att också följa med dem till ett annat land, skriver de och betonar att det rör sig om föräldrarnas hemland.

”Är uruselt”

Nadine själv känner dock helt annorlunda.

– Jag har ingen framtid i Algeriet. Jag har aldrig varit i ett annat land än Sverige och jag pratar flytande svenska. Att jag föddes här var inte mitt val, men jag är glad att jag gjorde det för annars hade jag inte varit den jag är i dag.

Även familjens juridiska ombud, Tryggve Emstedt, har starka invändningar mot att familjen återigen har fått avslag, och kommer att överklaga beslutet.

– Det är så uruselt. Jag anser att allt talar för att familjen ska få stanna här och jag tycker det är vedervärdigt att prata om barn som i att de ska bestraffas för att föräldrarna har agerat på ett visst sätt. Man måste titta på barnens skäl.

Vidare tycker han att familjens öde har fått dröja för länge.

– Det är en bedrövelse att man kan ha sådan här långa processer på mellan 10–15 år i Sverige. Det borde utan tvekan finnas en gräns.

Följ ämnen i artikeln