Sju kusliga katastrofer från klimatåret 2021

Publicerad 2021-12-31

Arktiskt regn, nedbrända städer och en dödlig torka.

Klimatförändringarna har gått från att vara ett vagt framtidshot – till en kris som händer här och nu.

Här är sju av årets mest kusliga väderkatastrofer.

En rapport från FN:s klimatpanel IPCC i augusti satte tonen: klimatkrisen pågår här och nu. Den påverkar alla delar av jorden och leder till förändringar som inte går att återställa.

Världen är i nuläget på väg mot katastrofala 2,7 graders uppvärmning.

Ingen enskild väderhändelse kan någonsin enbart kopplas till klimatförändringarna. Men ett varmare klimat förändrar vädermönstret – och gör en viss typ av extremväder vanligare.

Och mer förödande.

2021 var året då klimatförändringarna visade sig på riktigt. Katastroferna avlöste varandra – och fungerade som en otäck påminnelse om att krisen redan är här.

1. Kanadensisk stad utplånas av extrembränder

När nationella värmerekord slås brukar det ofta handla om putsningar uppåt på någon tiondelsgrad. Kanadas åttio år gamla rekord slaktades under loppet av några sommardagar med nästan fem grader.

Som mest uppmättes 49,6 grader i staden Lytton i provinsen British Columbia.

Ett dygn senare började det brinna. På bara en kvart slukades Lytton av lågorna.

Branden uppstod efter att en extremhetta lagt sig över västra Kanada och nordvästra USA i slutet av juni. Hettan dödade dussintals människor och hade varit ”i princip omöjlig” utan klimatförändringarna, enligt forskare.

Sommaren 2021 regnade det för första gången över Grönland och nu tror man att isarna kommer smälta snabbare och öka havsnivåerna upp till 2 meter.

2. Regn över grönländsk is

På forskningsstationen Summit Camp på Grönlandsisen har det så länge man har kunnat mäta rått sträng, arktisk kyla. Något regn har aldrig, någonsin, uppmätts.

Förrän nu.

Den 14 augusti klättrade temperaturen över nollstrecket och för första gången föll dropparna över stationen och stora delar av Grönland.

En regnskur över den grönländska inlandsisen låter kanske som allt annat än en naturkatastrof. Betänk då följande:

Enligt forskarna är grönländska ismassor som kommer att ge en till två meters havsnivåhöjning redan dömda att smälta. Följderna i tätbefolkade, låglänta länder som Bangladesh och Filippinerna riskerar att bli förödande.

Helmine Monique Sija och hennes dotter Tolie tvingas äta näringsfattiga kaktusar.

3. Barn tvingas äta kaktusar på Madagaskar

Den globala uppvärmningen har gett oss nya ord som klimatstrejk och klimatskam. Under 2021 har vi behövt lära oss ännu ett: klimatsvält.

I augusti slog FN:s livsmedelsprogram WFP fast att den pågående hungersnöden på södra Madagaskar till största del hängde samman med klimatförändringarna. Människor tvingades äta kaktus och löv för att överleva.

– Det är riktigt illa, särskilt för barnen. De är bara skinn och ben, sa Arduino Mangoni, chef för FN:s livsmedelsprogram WFP på Madagaskar till Aftonbladet i oktober.

Forskningsgruppen World Weather Attribution pekade senare ut naturliga väderförändringar, fattigdom och pandemin som viktigare förklaringar. Debatten om de bakomliggande faktorerna fortsätter, medan hjälparbetarna kämpar mot klockan för att rädda liv.

Klart är att vi inte har hört ordet klimatsvält för sista gången.

4. Översvämningarna i Europa

Under några julidagar föll enorma mängder regn över västra Tyskland och Benelux-länderna. Floderna började stiga och svämmade snart över åkrar, byar och hela städer.

Aftonbladetreportern Adam Westins rapporter från tyska Bad-Neuenahr-Ahrweiler beskriver en stad täckt i lervälling, där bilarna staplats på varandra efter den tsunamiliknande flodvågen.

Fotograf Anna Tärnhuvuds apokalyptiska bilder visade tydligt det ord inte kunde beskriva, hur en enorm naturkatastrof drabbat Europas hjärta.

Minst 240 människor dog i katastrofen. Tyskland beslutade efteråt att satsa motsvarande 300 miljarder kronor på återuppbyggnaden.

5. Tornado över USA

Sent en decemberkväll började varningssignalerna tjuta över staden Dawson Springs i Kentucky. En tornado svepte fram över området och ödelade allt i sin väg. Många hann aldrig söka skydd utan blev kvar inne i rasmassorna.

Aftonbladets utsända i Dawson Springs, Emelie Svensson, beskrev träd som fallit ihop som plockepinn och stora villor som strimlats till träflis. Ett nittiotal människor dog.

Ännu är det för tidigt att slå fast om den här typen av tornador kan skyllas på klimatförändringarna, men forskare misstänker en koppling.

Gräshoppeinvasion i Kenya.

6. ”Bibliska” gräshoppeinvasioner i Afrika

I Kenya och stora delar av Östafrika fortsatte den värsta gräshoppeinvasionen på flera årtionden att skapa förödelse.

Gräshopporna äter upp allt i sin väg och riskerar att skapa hungernöd.

För att populationen av gräshoppor ska explodera krävs en typ av extrema väderförhållanden som blivit vanligare med klimatförändringarna.

7. Översvämningarna i Gävle

Inte heller Sverige gick förskonat från extremvädrets följder. Under ett enda augustidygn föll 160 millimeter regn över Gävle. Källare svämmade över, vägar förstördes och bilar fastnade i vattenmassorna. Vattnet forsade in i källare och hus. Kostnaden uppskattas till flera hundra miljoner kronor.

Aftonbladets reporter Erica Fält intervjuade drabbade med vatten upp till knäna.

– Allt är förstört, sa en boende.

Ett par veckor senare kom en rapport från SMHI: liknande katastrofer väntas bli betydligt vanligare i Sverige i klimatförändringarnas spår.