Stefan Löfven om katastrofrapporten: ”Kommer krävas mer av oss”

Emelie Svensson

NEW YORK. Världen närmar sig en katastrof med 2,7 graders global uppvärmning, varnar FN-chefen António Guterres.

Statsminister Stefan Löfven står fast vid att det går att undvika ett sådant scenario.

– Men det kommer kräva mer av oss – av Sverige, och av alla länder, säger han till Aftonbladet i New York.

När USA:s president Joe Biden avviker från högnivåmötet, vimlar det av poliser utanför FN-skrapan där världsledarna samlats. Efter att blåljuskortegen försvunnit, dröjer det inte länge innan Stefan Löfven tar sig ut genom avspärrningarna, till andra sidan gatan.

Under morgonen har han lyssnat på FN:s generalsekreterare António Guterres som från talarstolen larmat om att ”världen måste vakna” och att ledarna måste hantera de många kriser vi står inför. En av de mest akuta: Klimathotet.

Löfven, som nu gör sin sista USA-resa som Sveriges statsminister, säger att just klimatet är hans prio under FN-veckan. Framförallt är det två delar han vill fokusera på.

– Vi måste ha tydliga åtaganden från länder, för att se en brantare kurva på minskningen av utsläppen. Sedan måste vi få ihop finansieringen, och hjälpa fattigare länder klara klimatomställningen, summerar han.

Redan i fredags sa Guterres att världen ”närmar sig en katastrof”, med 2,7 graders global uppvärmning, enligt en ny FN-rapport. Ett scenario som skulle betyda höjda havsnivåer och ökad risk för extremväder, med bränder och översvämningar.

En brutal påminnelse till de samlade världsledarna om att de är på väg att missa Parisavtalets mål från 2015, med max 1,5 graders global uppvärmning.

”Misslyckas vi med att nå det målet kommer effekten att kunna mätas i enorma förluster av människoliv och försörjningsmöjligheter”, slog Guterres fast i samband medrapportsläppet.

Bråttom enligt FN-ledaren

I parken nära FN-högkvarteret säger Stefan Löfven till Aftonbladet att det fortfarande går att undvika ett sådant katastrofscenario.

– Om vi inte gör tillräckligt, ja, då blir det så. Det är därför det är så viktigt att länderna nu gör nya åtaganden, och höjer ambitionen successivt.

Enligt FN-rapporten är det bråttom. Många menar att ”successivt” arbete inte räcker längre. Temperaturökningen med 2,7 grader nås enligt beräkningar år 2100, om världsledarna inte genomför drastiska och omedelbara åtgärder.

Utsläppen måste halveras före 2030, säger FN, och som det ser ut idag följer vi en utveckling där de snarare väntas att öka med 16 procent.

Löfven säger att han tar de alarmerande forskningsrapporterna på allvar, och upprepar Guterres ord om att det vore ”en katastrof för planeten”. Samtidigt vill han vara hoppfull.

I ett första maj-tal 2019 sa Löfven att ”det inte finns något farligare än om de unga slutar tro på framtiden”. Därför lovade han att han själv, och den äldre generationen, skulle tvinga storföretagen och länder att ta ansvar, för att hålla Parisavtalet.

– Utan men, utan om, utan kanske. Det är precis vad vi ska göra, sa statsministern från en scen i Umeå.

Inte tillräckligt

I dag, tre år senare, står han fast vid det svåruppfyllda löftet.

– Klart att läget är allvarligt, ändå är vi väldigt bestämda om att det går att hålla nivån med 1,5 graders uppvärmning. Men det kommer kräva mer av oss – av Sverige, och av alla länder.

Nyckeln, enligt honom, är att arbeta systematiskt med att få ner utsläppen inom olika sektorer. Ett mål är att svensk transport ska minska utsläppen med 70 procent till 2030, säger han.

Under 2020 minskade utsläppen av växthusgaser från flera svenska branscher, när coronapandemin bröt ut. Även första kvartalet 2021 minskade utsläppen, enligt SCB.

Något Löfven ser som en delseger.

– Men återigen, vi måste göra mer för att komma ner till de nivåer vi vill se. Sverige ska vara klimatneutralt till 2045.

Trots minskade utsläpp globalt under pandemin, är det inte tillräckligt för att att vända trenden med stigande halter av växthusgaser i atmosfären, enligt World Meteorological Organization.

Greta imponerades inte av Biden

Minskningen måste vara mer radikal, och långsiktig, för att ge effekt. Istället nådde koncentrationen av koldioxid nya rekordnivåer i somras. President Joe Biden meddelade under tisdagens tal i FN:s generalförsamling att han kommer att arbeta med USA:s kongress för att fördubbla biståndet som går till att hjälpa utvecklingsländer tackla klimatkrisen, till 11,4 miljarder dollar år 2024.
Ett steg närmre det mål där rika länder lovat att tillsammans avsätta 100 miljarder dollar årligen till klimatkampen i utvecklingsländerna.

Svenska klimataktivisten Greta Thunberg var dock inte imponerad av Bidens ekonomiska löfte.

”Det är rätt lätt att förstå varför världens främsta utsläppare av koldioxid och de största producent av fossila bränslen vill få det att verka som om de vidtar tillräckliga klimatåtgärder med fina tal”, twittrade hon.

Jämte en minskning av utsläppen, är finanserna en viktig pusselbit, enligt Löfven. Under FN-veckan i New York träffade han ledare från G20-länderna, ett möte brittiske premiärminister Boris Johnson och FN-chefen Guterres initierat, där de uppmanade regeringscheferna till att öppna plånboken inför klimatmötet COP26 i Glasgow i november.

– För att se till att Glasgow-mötet blir den succé som det måste bli. Och vi har sagt att Sverige är beredda att bidra med mer – om andra gör det, säger Löfven.

Rejäla politiska krafttag är nödvändigt, både på hemmaplan och globalt, understryker han, och säger att Sverige har möjlighet att leda det gröna omställningsarbetet framöver. Även efter han lämnat rollen som statsminister.

– Vi har blivit det land som snart tillverkar fossilfritt stål exempelvis, ingen trodde det gick fem år sedan. Nu ställer vi om hela industrin, och det är tydligt att företagen och hela länder vill vara med.