Ann Linde: Sverige utvisar ryska diplomater
”Har bedrivit illegal underrättelseverksamhet”
Publicerad 2022-04-05
Sverige utvisar tre ryska diplomater.
Det meddelar utrikesminister Ann Linde (S) på en pressträff.
– Vi utesluter inte att det kan bli fler, säger hon.
Regeringen har beslutat att utvisa ambassadpersonal vid den ryska ambassaden. Det rör sig om tre diplomater som nu måste lämna landet.
– Det är helt klart att de bedriver illegal underrättelseverksamhet i Sverige.
Säpo bedömer att det rör sig om fler ryska diplomater som bedriver olaglig verksamhet vid ambassaden. Att regeringen inte utvisar fler handlar om att man behöver göra en bedömning av Sveriges egna intressen, enligt Linde.
– Det är inte en lätt sak att utvisa diplomater. Vi måste hela tiden väga våra egna intressen med att vi bedömer att vi måste utvisa, men vi utesluter inte att det kan bli fler, säger Ann Linde.
Frågan om hur hon ser på ett möjligt säkerhetshot från diplomater som är kvar i landet hänvisar hon till Säpo.
Väntar sig ett svar
Vilken typ av verksamhet de tre diplomaterna ska ha ägnat sig åt vill hon inte gå in på och hänvisar till Säpo. Hon vill inte heller säga när diplomaterna ska lämna landet.
Linde förväntar sig att det kommer att komma ett svar från Ryssland efter dagens besked om utvisningar.
– Det kommer att bli någon slags motsvarighet från rysk sida.
Hon säger också att de fasansfulla bilder som nu kablas ut från Butja är djupt chockerande.
– Rysslands ambassadör i Stockholm har i dag kallats upp till UD för att ta emot Sveriges och EU:s kraftfulla fördömande. Det är uppenbart att krigsbrott har begåtts, säger Ann Linde.
Danmark utvisar 15 diplomater
Danmark meddelade under tisdagsmorgonen att man utvisar 15 ryska diplomater. De misstänks för spionage och har två veckor på sig att lämna landet.
– Vi har konstaterat att de 15 utvisade underrättelseofficerarna bedriver spionage på dansk mark, säger utrikesminister Jeppe Kofod (S) efter ett extrainkallat möte med utrikespolitiska utskottet.
Flera andra länder har sedan tidigare beslutat om att utvisa ryska diplomater. Bland annat gick Tyskland och Frankrike under måndagen ut med att man förklarat 40 respektive 35 diplomater ”persona non grata”.
”Det är för dåligt”
Att antalet utvisade underrättelseofficerare under diplomatisk flagg är så många fler i andra EU-länder väcker kritik hos oppositionen.
– Jag tycker att det är för dåligt. Nu när flera länder ändå markerar med kraft, inte minst efter Butja-massakern, känns det väldigt obegripligt i förhållande till det som Säpo ändå pekat ut. Säpo har återkommande kommit med siffran att en tredjedel som är här under diplomatisk flagg är ryska underrättelseofficerare, säger Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark.
Också Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson är kritisk. Han pekar på att ryska underrättelseofficerare nu kan fortsätta sin verksamhet med att exempelvis rekrytera spioner i Sverige.
– Säpo har ju sagt att det här är ett hot mot rikets säkerhet. Då blir det helt oförståeligt när den svenska regeringen först drar på det i mer än tre veckor jämfört med Estland och Lettland, och sedan så tar man ändå inte de 15 som är utpekade av Säpo. I stället tar man en fjärdedel. Det blir en väldigt konstig markering, säger Mikael Oscarsson.
- Fastnålat inlägg
Information om rapporteringen om Ukrainakriget
13 juni 2022Hanna Olsson BergDen här rapporteringen kommer att övergå till Aftonbladet Direkt, som ni hittar här.
- Nivette Dawod13 juni 2022
Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj säger att ryska styrkor fokuserar beskjutningen på norra delarna av Luhanskregionen, och ber USA att snabbt skicka haubitsar.
Valerij Zaluzjnyj har bett sin amerikanska motsvarighet Mark Milley om hjälp, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.
”Jag har upprepat min begäran för general Milley – att hjälpa oss få fler artillerisystem av kalibern 155 millimeter så fort som möjligt”, skriver han på Facebook.
Enligt Zaluzjnyj har Ryssland satt in sju bataljonstaktiska grupper i anfallet mot Sievjerodonetsk och har återigen börjat beskjuta Ukrainas näst största stad Charkiv.
Läs hela TT:s artikel här: Ukraina vädjar om fler artilleripjäser.
- Nivette Dawod13 juni 2022
Sveriges Radio Ekot har intervjuat Ivan Goltvenko, personalchef på ståljätten Azovstal i Mariupol, som blev centralt under striderna mot Ryssland.
Han berättar att stålverket Azovstal och stålverket Iljitj är flaggskepp inom den ukrainska metallurgin.
Efter de hårda striderna är stålverket i Mariupol, som är elva kvadratkilometer stort, i ruiner. Ryssland kontrollerar nu staden.
Goltvenko säger också till SR att färdiga stålplattor till ett värde av 68 miljoner dollar, som var redo att exporteras till Europa, istället har skickats till Ryssland.
Han berättar att han försöker hjälpa stålverksanställda som flytt Mariupol att få tillfälliga bostäder och jobb.
De personer som blivit kvar i den ockuperade staden bär på hemska vittnesmål, säger han också:
– De tvingas arbeta för att få mat. En förman från fabriken berättade hur han under en dag fyllde fyra lastbilar med lik.
- Melvin Londen13 juni 2022
Två militära befälhavare i Ukraina kritiserar i The Guardian den ukrainska regeringen och den hyllade presidenten Volodymyr Zelenskyj.
Enligt dem har Kiev slutat bry sig om östra Ukraina där hårda strider fortsatt pågår. En av dem säger i artikeln att "det vore bättre om Kiev också var utsatt för hot".
Ytterligare oro i Ukraina beror på att västlig media minskat sin rapportering om kriget. Landet är nu rädda för att det här kommer leda till minskat stöd i form av vapen och humanitära medel.
I takt med att Rysslands offensiv börjat skörda framgångar har Ukraina också erkänt att landet lidit stora förluster i form av stupade soldater under de senaste veckorna.
Lesia Vasylenko, parlamentsledamot i Kiev, säger att landet fortsatt behöver hjälp av väst då befolkningen och soldaterna är psykologiskt trötta efter snart fyra månader av krig.
- Matilda Andersson13 juni 2022
Rättighetsorganisationen Amnesty International anklagar Ryssland för krigsbrott i Charkiv. Enligt Amnesty har Ryssland använt klustervapen och dödat hundratals civila.
”Det återkommande bombardemanget av bostadsområden i Charkiv är urskillningslösa attacker som dödat och skadat hundratals civila, och som därmed utgör krigsförbrytelser”, säger rättighetsgruppen i en rapport om Ukrainas näst största stad.
Amnesty har utrett 41 ryska attacker som dödats minst 62 personer och skadat närmare 200, och intervjuat 160 människor i Charkiv under två veckor i månadsskiftet april-maj. (TT)
