Så fenomenalt att du måste se det igen
Publicerad 2016-04-24
Kristoffer Bergström om veckans ”Mästarnas mästare”
Hördu, ja just du, varför hänger du här?
Du borde gå in på SVT play i stället.
Senaste avsnittet av Mästarnas mästare var så fenomenalt att det är värt att se igen.
Minns du avsnitt tre av den här säsongen, på den tiden då vi fortfarande förblindades av Peter Forsberg? Det var gruppfinal och hinderbana och varken Niklas Jihde eller Jörgen Persson orkade kånka ryggsäcken i mål. De två kom till nattduell där Jihde slogs ut.
– Tävlingen var utformad så att man inte ens kunde komma i mål om man inte var stark nog, muttrade han efteråt.
I avsnitt åtta återkom samma hinderbana, men med lättare ryggsäckar. Produktionen hade lyssnat på klagomålen och sänkt herrarnas från 20 till 15 kilo och damernas från 15 till 11. Genast fungerade den tidigare så felkalibrerade grenen utmärkt.
Det fina med avsnitt åtta var att hinderbanan i all sin prakt ändå var minst underhållande. De andra höjdpunkterna träddes på varandra, en efter en, som på det läckraste av grillspett.
Björn Ferry häpnar när Anders Eriksson berättar att Monica Zetterlund är mammas kusin. Kennet Andersson vill kräkas upp sina inälvor av trötthet i Jubelidioten – då en minut har gått och fyra återstår. Pappa Arne Ferry orkar inte jamsa med SVT:s reporter som är på hembesök utan säger ”det är spännande” och går ut ur bild, in till tv-soffan. Kennet räknar ut att det borde ta exakt 18 minuter att sjunga "I can hmm-mmm with you, but I love it" 98 gånger, men sjunger fem minuter för fort – vilket ändå räcker eftersom två andra drabbas av värre solsting. Gänget picknickar på stranden – semestrarnas semestrare? – och skrattar och stojar. Heidi glädjevrålar när hon fångar den första glasstaven, Kennet kobrahugger den andra och Heidi snappar upp den tredje innan den rullar över bordskanten.
Hemma i huset dränks Heidi Andersson av en spann vatten och skriar som en vildvittra och så – vips! – har en timme gått och jag vill se en till eller åtminstone få en repris av den vi just serverats.
Jag är förvånad över hur allting klaffade i det här avsnittet, för annars har den här säsongen lidit av brist på stjärnglans. Vissa sekvenser har varit såsiga och en del grenar felavvägda. Kvällens episod var tempostark, humoristisk, atletisk, mysig och dramatisk. Det räcker för mig. Det räcker för att jag strax ska stänga det här textfönstret, öppna en webbläsare och trycka in www.svtpla...