Jurassic World Evolution 3 är ny nostalgilycka
Publicerad 2025-11-03
Glöm de senaste filmerna.
Så här ska Jurassic Park-arvet förvaltas.
Vissa minns kanske den obegränsade glädje som ”RollerCoaster Tycoon” gav.
Men funkar en liknande parkbyggare för dinosaurer?
Dum fråga. Det är ju sen gammalt.
Av alla tv-spel jag gett bort svider nog fantastiska ”Jurassic Park Operation Genesis” till PS2 mest. Min dåvarande flickväns otacksamme lillebror sa knappt ens tack. Knappast begrep han heller värdet i gåvan.
Men likt att den snorvalpen nu växt upp har spelvärlden förändrats och ”Jurassic Park”-varumärket vattnas ut. Så en mer relevant fråga är om en Jurassic-parkbyggare ens kan nå höga nivåer 2025?
Japp, tänka sig att den kan det.
Har allt – och ännu mer
”Jurassic World Evolution 3" har allt som ett sånt här spel ska ha. Och mer därtill.
Dr. Ian Malcolm sätter upp scenariot i en kampanj som är ett måste. Inte bara för att den är kanon (med oväntade moraliska dilemman), utan för att du är chanslös utan dess introduktion.
För det räcker ju inte med att bygga forskningscenter, rekrytera forskare, skicka ut dem på expeditioner, extrahera dna från fossiler, genmodifiera resultaten och till sist väcka liv i dessa prehistoriska bestar.
Allt runtomkring gör att det nästan känns som en civilisationssimulator.
Pojkdröm i modern kostym
En annars icke-existerande pedantisk sida av mig vill bygga upp parkerna med perfektion. Ledningarna från elstationen ska såklart linjera med gångarna som jag lagt fem minuter på att personifiera med färgpaletten.
Sen ska utsikten för besökarna maximeras vid vattenhålet med symmetriskt placerade utkikstorn.
Självklart ska mina Brachiosaurus ha hundraprocentig tillfredsställelse, så inhägnaden behöver utökas och fler höga lövträd sås.
De medicinska teamen ska ha sina rutter. Jaktmästarna och naturvårdarna likaså.
Ekonomiavdelningens rapporter granskas kontinuerligt. Vad kan vi mer göra för att maximera intäkterna?
Åh, jag tröttnar bara inte på det här. Det är en pojkdröm i modern kostym.
För skojs skull har jag ju såklart testat att skapa kaos. Det visar sig att man inte heller blir för gammal för att stänga alla skyddsrum, släppa loss åtta raptors och bara se vad som händer.
Att ta över kontrollen av helikoptern och försöka prickskjuta predatorerna med sömpilar har också sin charm.
Ikonisk musik
Timmarna försvinner i detta spel. Men ja, det känns mer som att åren försvinner.
För både spelgenren och temat i fråga har enorm nostalgisk kraft. Jag tas tillbaka till en svunnen tid i vad som känns som ett återseende, även om allt är nytt och uppdaterat.
Inte minst är det upprättelse för ”Jurassic Park”, efter senaste årens rullar som varit antingen mediokra eller rent bedrövliga.
När jag skriver detta har jag spelet minimerat på datorn. Musiken har rullat i en kvart och just nu går crescendot i John Williams ikoniska tema om, fast i en pianoslinga. En vackrare motivation får man leta efter.
Nej, ni får ursäkta mig.
Nu måste jag tabba över igen och fullfölja en idé jag fick innan. Jag ska gröpa ur marken i en ytterst avlång rektangel rakt genom parken, med gångstråk och aktiviteter på varsin sida, och släppa ut en Megalodon eller tre i vattnet.
