Alla vill tjäna pengar på Yasin – men ingen vågar säga det offentligt
Emil Arvidson om kritiken mot hiphopstjärnans första spelning i Sverige på nio år
Den svenska hiphopens såriga och dysfunktionella relation med resten av samhället fortsätter.
Några av landets största rapartister har enorma mängder fans. Samtidigt sköter man sina karriärer i princip själva. Kanske tillsammans med en barndomskompis, eller med hjälp av en ständigt roterande grupp människor som försöker hjälpa till i bakgrunden.
Projekt påbörjas och avslutas aldrig. Spelningar planeras, men blir sällan verklighet.
Vad beror det på?
Personer i branschen brukar peka på att det saknas struktur och organisation – alla de torra och tråkiga bitarna som bygger en artistkarriär. Frågar man artisterna själva så talas det ofta om fördomar och rasism. Om en slags beröringsskräck.
Men när jag ringer personer som jobbar nära landets största rappare, så påpekar de också hur stort intresset kring artisterna egentligen är.
De sägs att många stora aktörer i musik- och mediebranschen vill vara med rapstjärnorna, men att ingen vågar säga det offentligt. Inte när debatten om hiphop och gängkriminalitet startar ännu en gång.
Alla vill jobba med en artist som Yasin. Nå hans målgrupp. Tjäna pengar på honom. Men ingen vill stå bredvid honom när det blåser.
– Man påstår att man vill det. Men man vågar ju inte, säger en person med lång erfarenhet av den svenska hiphopscenen.
Men ibland händer det ändå saker.
Strax innan jul presenterade festivalen Alive i Borlänge – efterföljaren till Peace & Love-festivalen – något de kallade ”en historisk nyhet”.
Och det stämde faktiskt.
Yasins första spelning i Sverige på nio år blir av – i Borlänge Folkets Park. Strax efter midsommar, mitt i industrisemestern, högsommaren, i det svenskaste av svenska landskap.
Debatten har startat på lokal nivå. Många är redan rasande.
Elin Bornesäter skriver i liberala Borlänges Tidningar och kallar bokningen ”en skam”. Hon varnar besökarna för eventuella planerade våldsdåd som kan ske under festivalen.
”Nu kommer hans motståndare få en exakt dag, tid och plats där Yasin kommer befinna sig”, skriver Elin Bornesäter.
På sociala medier haglar kommentarerna in. Där finns en generationsskillnad.
Unga jublar över bokningen på Tiktok och Instagram, medan äldre personer är ilskna i festivalens kommentarsfält på Facebook.
Debattörerna befinner sig djupt nere i sina vanliga skyttegravar.
De som kritiserar musiken och vill få bort den från festivalscener, radio och medier, bortser från att musiken inte har dessa platser som sina största plattformar. De ungdomar man säger sig vilja skydda följer inte favoritartisterna via radio eller tidningar. Har inte gjort det på decennier nu.
De som vill försvara musiken och artisterna glider å sin sida ofta undan svåra frågor kring hur den svenska hiphopkulturen har närmat sig den faktiska verklighet som beskrivs i låtarna. En verklighet där gängkriminaliteten dagligen påverkar vanliga människors liv – ibland på fruktansvärda sätt.
Ingen som debatterar musiken vill egentligen ta i alla svåra frågor kring den. Ingen politiker, journalist, branschföreträdare eller skivbolagschef.
Ingen – utom då ett par konsertarrangörer som tog ett djupt andetag och bokade en scenens mest kontroversiella artister.
Yasin är också bokad till en mindre festival i Kristianstad – Trädgården Festival. Det viskas också om minst ännu en festivalbokning i Sverige. Samt om kommande spelningar i Norge, Danmark och Finland.
– För samhällets skull är det värsta som kan hända att man blir cancellerad. Det är våra kids som kommer att uppskatta det här giget, då måste vi vara där och skapa trygghet, säger Patrik Schultz, vd på Alive, till Borlänge Tidning.
– Det är så ett samhälle ska vara. Inte cancellera saker som någon upplever fel utan snacka om dem och ha en dialog och debatt. Vi kommer inte kunna göra alla nöjda.
En artist som Yasin kan fylla lokala festivalscener, men det har också länge talats om att han nog skulle sälja ut några av landets största arenor – på samma sätt som Ant Wan gjort två gånger de senaste åren.
Frågan är om något större bokningsbolag nu vågar följa festivalarrangörernas exempel.
Enligt flera källor har många sådana försök gjorts under de senaste åren – men då har det varit Yasins färska fängelsedom som fått de stora arrangörerna att i slutändan dra öronen åt sig. Inte en tvekan om att publiken skulle komma.
Kanske, spekulerar en veteran på Sveriges livescen, är det publikframgångarna för en artist som Ant Wan som fått de lokala festivalarrangörerna att våga boka en artist som Yasin.
För att man vet att publiken vallfärdar till varje sällsynt chans att se sina idoler.
I dagens medieklimat blir en svensk hiphopbokning nästan mer ett ställningstagande i en debatt än ett konsertarrangemang.
Men för de som jobbar i branschen handlar allt i slutändan om vem som säljer biljetter.
– Kanske att de ekonomiska faktorerna nu börjar väga upp den risk man känner att man tar med en sån här bokning, säger konsertveteranen jag pratar med.
– Långsamt har man börjat förstå att publiken finns. Att den är enorm. Och långsamt har man börjat vända sig även mot den publiken.