Yung Lean har ingenting att förlora

Publicerad 2023-02-03

I fjol hade svenska Yung Lean världens mest spelade låt på Tiktok. Nu släpper han album som Jonatan Leandoer96.

ALBUM Yung Lean och hans generation lär knappast gå till historien som den mest bekymmersfria. Men dystopin kommer med en konstnärlig fördel.

Känslan av att inte ha någonting att förlora.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Jonatan Leandoer96
Sugar world
Year0001


POP Jonatan Leandoer Håstad, mer känd som Yung Lean, befinner sig i en åtråvärd återvändsgränd i karriären. Innan han ens hunnit fylla tjugo gästade han förra decenniets mest inflytelserika album, Frank Oceans ”Blonde”. I fjol fick han världens mest spelade låt på Tiktok, med tio år gamla genombrottshiten ”Ginseng strip 2002”.

Om Yung Lean slutade göra musik i morgon skulle få klandra honom (efter att ha sett dokumentären ”Yung Lean: In my head” med substanser och svajigt mående unnade åtminstone jag honom en väldigt lång paus).

Det andra alternativet – att maxa framgångsformeln ett varv till – verkar inte ligga för artisten. Framåtrörelsen är central för Yung Lean. Logiskt därför att 26-åringen återvänder till sitt Hotmailadress-klingande och ännu suddigare alias Jonatan Leandoer96.

”Sugar world” är fjärde albumet under pseudonymen och en dissonant historia, på samma gång tidsenlig som egen. Videon till första singeln ”Blue light” är en utmärkt innehållsdeklaration. Platsen är ett bröllop. Nostalgiskt uppsprejade frisyrer. Hysteriskt lyckliga leenden. Jonatan Leandoer är bröllopssångaren i kitschig kostym. Det tycks bli en trevlig tillställning. Men hela tiden: ett underliggande hot. I slutet går allt över i hallucinogen stämning. Flugor kryper över obehagliga fiskrätter, gelédesserter dallrar olycksaligt.

”Sugar world” är en skör skiva. Leandoer sjunger så gott han kan, men känslan är att allt redan är kört. Så varför ens försöka fullt ut? Mumlande, förföriska, förrädiska ”Nightmare amusement park” talar sitt tydliga, paradoxala språk. Texterna kretsar ofta kring romantisk kärlek – men aldrig utan undergångskänsla.

Yung Lean och hans generation kommer knappast att gå till historien som den mest bekymmersfria. Men dystopin kommer med en konstnärlig fördel: känslan av att inte ha någonting att förlora. Musiken är en lekstuga där allt är möjligt: riffrock, croonerpop, Guns N’ Roses-stämning, psykedelisk folkrock. Allt hålls samman av sångarens osvikliga uppgivenhet. Han tänker inte förställa sig för någon, vägrar prestera.

”Sugar world” är antitesen till TV4:s ”Talang”. Jonatan Leandoer saknar både sångrösten och kameraleendet. Men han förmedlar någonting med mer substans än så. En sorgsenhet som verkar följa honom vart han än går.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på FacebookInstagramTwitter och Spotify för full koll på allt inom musik