Fantastisk aprock med Viagra Boys
Publicerad 2023-01-29
KONSERT Många artister i Sverige låter mest som att de vill göra reklam för mjällschampo.
Därför är det glädjande att det finns plats för ett Viagra Boys.
Viagra Boys
Plats: Annexet, Stockholm. Publik: 3 000 (utsålt). Längd: Runt 90 minuter. Bäst: ”Punk rock loser”, ”Troglodyte”, ”Sports” och ”Shrimp shack”. Sämst: I ärlighetens namn behöver inte Viagra Boys göra några extranummer. Det är så klart inget fel på dem i kväll alls. Men ju kortare konserter, desto bättre.
Innan konserten dånar den franska electroartisten Gesaffelstein ut ur högtalarna.
Det är helt i sin ordning.
Att publiken sedan sjunger allsång till melodin i Jan Johanssons ”Visa från Utanmyra” när Stockholmsbandet går på är lite mer, tja, oväntat.
Men det är mycket som är konstigt här, på ett bra sätt.
Det dröjer inte många låtar innan sångaren Sebastian Murphy river av sig träningsjackan, blottar en rejält gaddad punkbuk och kommenterar saken:
”För några år sedan var vi bara fyra, fem knarkande losers med världens sämsta bandnamn som spelade för 20 personer på Södermalm.”
I dag säljer Viagra Boys ut en hyfsat stor arena som sväljer drygt 3 000 personer. Och det i ett land som sällan pratar om primitiv rock med gitarrer längre. Såvida det inte handlar om metalband som bygger egna vikingaskepp eller tar på sig kamouflagebyxor och reser till Krim, förstås.
Så vad hände? Det som sker på scen hände. Det behövs inga hits eller spellistor, konserterna säljer sig själv.
Ute på gatan hade säkert de flesta av bandets medlemmar passerat obemärkt förbi, i alla fall var för sig. Men tillsammans blir gänget en tuff och oemotståndlig show.
En cowboy i små jeansshorts som vrider på elektroniska manicker och spelar congas? Absolut. En gitarrist som lika ofta får frispel med en saxofon? Givet.
Men konsertens hjältar är ändå rytmsektionen, trummisen Tor Sjödén och basisten Henrik Höckert. De lägger ett stenhårt groove som borrar sig genom väggar och trumhinnor.
Det är en perfekt grund för Sebastian Murphys surrealistiska texter om allt från incels till apor och räkor. Lyriken kommer från någon som har sett båda sidor av pulvret. I intervjuer har Sebastian sagt att fascinationen för just räkor väcktes av tankar som fräste genom skallen när han tog speed.
”Punk rock loser”, ”Troglodyte” och ”Big Boy” låter i kväll som självklara Spotify-hits utan att ha bett om det. Riffet i den sista har också varit en hitsingel redan på 90-talet. Då hette den ”Brimful of Asha” av Cornershop.
Höjdpunkten är annars ”Shrimp shack”. Den börjar med Sebastians historia om hur han träffade en frånskild mamma ”som hade bröst som gyllene kokosnötter” och slutar i ett hypnotiskt tumult som däckar först på torsdag.
Viagra Boys är roligare och bättre än det mesta som folk kommer att få se i Sverige i år. När konserten är slut och publiken skyndar ut för att ta en öl till, det är ju ändå lördag, strömmar ännu en överraskande men passande låt med Jennifer Warnes och Joe Cocker genom lokalen.
Titeln visar var Viagra Boys är på väg: ”Up where we belong”.
Bandet är antagligen bara en stjärtskåra från att spela på festivalernas största scener.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, Twitter och Spotify för full koll på allt inom musik